Ja, ni kanske undrar vad jag håller på med? Det gör jag själv också. Men det är inte min egen progesterontopp som jag är ute efter. Den finns säkert inte längre. Det var länge sedan jag passerade klimakteriet. Men jag försöker nu hålla reda på Whys progesteron. Det är ju ett helt nytt ämne för mig. Har faktiskt inte tidigare ens hållit reda på mina egna progesterontoppar. Men just nu försöker jag alltså lära mig. Jag vill ju para Why med en 10 år gammal hanhund. Pga hanhundens ålder vill jag helst bespara honom alltför mycket fysiska aktiviteter. Just den hanhunden har blivit förälskade i Why redan vid första träffen för 3 år sedan. Efter den träffen försöker han para sig med Why oavsett löpning eller inte, så när hon är mogen att ta emot honom så kan det ju bli lite för mycket av det goda om vi inte håller reda på hennes progesteron. Nu är jag ju inte så insatt i detta. Jag har ju haft några valpkullar, men de parningarna har gått mer på känn. De har inte varit så vetenskapligt upplagda. Ja, jag har ju haft en tik som till varje pris ville bli med valpar varje gång hon löpte. Det blev 3 kullar och hon fixade hanhund helt på egen hand. Hon rymde. En gång rymde hon med en lång hästlöplina efter sig och kom hem igen när den sexuella akten var avklarad. Naturligtvis var hon dräktig även den gången.

Men nu skall vi alltså gå lite mer vetenskapligt till väga. Mätte progesteronhalt i fredags. Då låg den på 5,44 nmol//L. Säger det er något, det säger inte mig något, men jag får läsa på. Veterinären som är en fin tjej från Sövestad. Hon säger att det inte är dags att para ännu så vi skall dit igen på måndag för att se hur det ligger till då.

Jag försöker läsa på för att förstå vad det här betyder men blir inte så mycket klokare. Lär mig i alla fall att progesterronet helst skall ligga på 7-12 nmol/L. Då börjar det i alla fall att närma sig. Men också att tiken är som mest fruktsam när det ligger mellan 32-64 nmol/L. Ligger det över 65 så har äggen börjat bli gamla och fruktsamheten sjunker. Vi får se. Det verkar som om de här icke existerande valparna kommer att kosta en del pengar redan innan tillverkningen. Vi får se om det blir några valpar.

Veterinären frågade också om hanhunden var erfaren med att para sig. Det kan man väl inte direkt säga. Han har dock jobbat på det varje gång han har träffat Why. Det verkar som att han nästan har lärt sig att skilja på hennes huvud och hennes bakdel. Det är ju alltid en början. Det kan ju vara så att han är så gammal att han börjat bli lite dement och därmed har lite svårt att lära sig nya saker. Det är dock inte så mycket annat som tyder på det. Det är mest det där att lära sig att hålla reda på huvud och bakdel.

Skall alltså vara hos veterinären imorgon klockan 09:00. Det blir alltså ingen träningstimme på Nordick Wellness för mig imorgon. Det är ju illa för om jag får valpar (Ja, jag får ju helt säkert inga valpar, men kanske Why får) behöver jag nog vara i fysisk form enligt min tidigare erfarenhet. De kan ju vara en utmaning. Den värsta utmaningen var nog då jag hade Jack Russel valpar. De där små piraya monstren gjorde att jag fick ha höga stövlar stående nedanför sängen eftersom de högg fast i benet om jag stack ner bara ben när jag skulle gå på toaletten nattetid. Det var dock lite lugnare med 9 valpar av min Rhodesian Ridgeback tik. Jag antager att det också gäller för Labradoodlar.