Fredag 2 december 2016

Fredag, inga patienter idag. Bestämt mig för att inte ha det på fredagarna, som en början på min pensionstillvaro. Vet inte om jag har hunnit träna på den så mycket. Har nog inte varit så konstruktiv i användningen av fredagspensionen. Jag blir dock mer och mer klar över att jag nog måste utbilda mig til pensionär. Undrar hur lång den utbildningen blir? Känner bara att jag ibland inte vill göra något. Väldigt olikt hur jag fungerade tidigare med jobb varje dag. Då var det upp klockan 05:00 och fullt upp fram till 19:00-20:00 med jobb. Hann inte reflektera så mycket. Helger gick åt till att göra allt det andra som man också måste göra. Hundarna togs på promenad när man hade en ledig stund. I natt kunde jag sova, men då väckte de där 2 långhåriga mig klockan 04:00. Ville ut. Jag släpper ut dem själv vid den tidpunkten att springa fritt här i området. Inte någon biltrafik, så det brukar gå bra. Undrar ibland vad grannarna tänker om de vaknar och ser två vita små skepnader springa omkring i mörkret. Spöke, andar eller något okänt. Somnade nästan om innan de kom tillbaka. Upp nästa gång klockan 07:00 (lite senare än vanligt), vanliga morgonrundan som jag har upptäckt sedan jag flyttade till Lyngdal. Ner till Kvavik, gå tur i skogen med pannlampa. Mötte den medmänniskan som jag brukar möta med hunden Cubus. Hem igen, ingen stress. Borde åka till Kristiansand idag. Har tänkt det nu i flera fredagar. Känns nästan oöverkomligt, gjorde aldrig det när jag jobbade. Borde tänka lite jul och se om jag kanske rentav kunde få lust att köpa lite julklappar. Kanske jag bara låter denna dagen också gå, sitta på datan, lägga mig när jag känner att jag blir trött. Det var ju en drömtillvaro att tänka att jag kunde det tidigare. Någon har sagt att man inte skall önska att ens drömmar blir verklighet, för det kan visa sig vara en mardröm. Är det så, jag njuter inte längre av det i alla fall.

Det ser ut som jag har långt kvar till att lära mig mitt nya yrke: att vara pensionär.