LÄGG TILL INNEHÅLL

El cykel

Sjögräsbollar. Kallas också Poseidons hår

Jag har köpt en el cykel. Jag hatar att cykla, det kommer sig nog från min skoltid. Vi cyklade någon kilometer till skolan på morgonen, cyklade hem och åt middag på lunchen, cyklade tillbaka till skolan och hem igen efter skolan. I regn, snö och solsken. Hade en uppförsbacke, bellevuebacken. Den orkade man inte cykla upp för, gick ofta en bit av vägen. Den kändes i alla fall då som en jätttebacke. Min ena syster slutade att cykla och gick istället när hon kom upp en bit i tonåren. Eftersom hon var lite av min idol, storasyster och häftig, men häftiga kläder och pojktycke, så slutade jag också att cykla, åtminstone de gånger som jag kom upp i tid nog att gå istället.  Jag bestämde mig för att jag hatade att cykla. Vad gör man inte för sina idoler. Min syster hade ett problem om hon inte kom hem i tid för att få mat klockan 12:00. Då var hon jättearg och sur. Min mor var lite rädd för hennes utbrott och blev väldigt nervös när hon såg henne i fönstret och om hon inte hade middagen klar helt när hon kom in i huset, så blev det en katastrof. Jag förstod aldrig helt varför min mor som var vuxen, var så rädd för hennes humör.

Men alltså jag har köpt en el-cykel. Jag har upptäckt att jag älskar att cykla på den. Det är ju lite annorlunda att cykla här än hemma i Sverige när det  blåser, regnar och snöar. Har varit runt lite överallt i La Marina. Har nästan börjat att förstå lite i alla fall hur byn är uppbyggd. Det är likkväl inte helt så att jag får någon översikt. Rätt vad det är så går gatorna i en cirkel och man kommer tillbaka till samma ställe hela tiden då. Kan cykla runt, runt i cirkel hur länge som helst. Jag som alltid har smickrat mig med att jag har ett fungerande lokalsinne. Det har en tendens att försvinna helt här i La Marina.

Kan det vara att jag är ganska lat som jag tycker om min el-cykel. Man kan cykla uppför backar utan att anstränga sig alltför mycket. Det går iblan lite väl fort, så jag blir lite skraj för att stanna fortfarande, men kanske lär jag mig det också innan jag har slagit mig sönder och samman.

På stranden ligger det nu massa sjögräsbollar. De har kommit in i tusental. Innan har de funnits några här och några där, men nu vadar man i dem på sina ställen på stranden.