Tillbaka i Spanien.

Tillbaka i Spanien och ovanligt väder för att vara i Spanien. Det har varit varmt, upp mot 34 – 35 grader men molnigt. Jag har kunnat jobba ute lite i trädgården. Det är så att de där vackra palmerna som jag såg fram mot hemma i Norge och Sverige, behöver klippas, eller rättare sagt sågas ofta för att se gröna och friska ut. Jag sågar och klipper dem i bitar för att få plats med dem i plastsäckar, jaha de där plastpåsarna och plastsäckarna igen, som man ju inte bör använda. Men vad gör man, jag hittar inget bra alternativ. Just nu kör faktiskt Tor med sina bockar uppe i himlen. Jag sitter visserligen fortfarande ute och njuter i 27 grader varmt, men solen skiner alltså inte och det kom till och med lite regn. Har sett på väderkartan att det nog skall regna lite i dag, kanske till och med hela dagen. Inte störtregn precis men så pass mycket att jag har tagit in dynorna till soffgruppen, eller heter det loungen. Konstigt namn om man skall prata svenska, tycker jag. Det är faktiskt behagligt väder. Det tyckte jag inte när det regnade och jag bodde i Norge och Sverige, men det blir inte helt detsamma med regn här som där. Faller lite sakta och fortfarande behagligt varmt i luften. Man får till och med lust att bada i havet och i bassängen. Det fick jag aldrig i Sverige och Norge, när regnet öste ner och vinden blåste kallt.

Kan kanske hitta på något att göra inomhus också, har tänkt mig en tur till Ikea för att köpa en bekväm fåtölj att sitta i. Tycker inte min soffa är bekväm överhuvudtaget. Skulle helst vilja byta ut den, men försöker att vara förnuftig. Många som jag har frågat, menar att den är fin. Vet inte helt varför jag inte är lika förtjust i den. Jag tycker att jag sitter fel i den. Är det så att beroende på vår egen längd och tjocklek så är det olika stolar, soffor osv som känns bekväma för oss. Undrar vad jag skulle ha för en soffa som känns bekväm. Kanske jag är felkonstruerad och därför inte sitter bra i någon soffa. Stranden är väldigt tom på morgonen nu, eftersom jag har fortsatt att köra ner vid ungefär samma tidspunkt som innan i sommar och nu är det ganska mörkt när jag kommer ner. Det innebär att andra har anpassat sig till när solen går upp, men att jag envist håller kvar vid tiden. Kanske jag borde vara lite mer flexibel och inte bli så där tvångsmässig med mina rutiner. Det känns lite dumt att gå med solglasögon när solen inte har hunnit upp, men jag tänker hela tiden på att den nog lyser intensivt när jag är på väg tillbaka till bilen. Det gjorde den ju varken i går eller i dag, eftersom det är molnigt hela tiden. Ja, ja det var det där med att anpassa sig till förhållanden och inte låsa sig vid vad som skulle kunna vara.

Det där med att vad jag skall bli när jag blir stor. Ja, jag vet ju fortfarande inte det. Jag vet dock att jag har gått igenom många yrken efterhand som jag har blivit äldre. Det började med att jag ville bli cirkusprinsessa. Stå upp på en galopperande vit häst i vackra ballerinakläder och låta publiken klappa åt min uppenbarelse. Jag försökte att stå upp i galopp på en av våra hästar där hemma. Det slutade med en hjärnskakning. Jag gav alltså upp den drömmen och fortsatte med att jag skulle bli skådespelare. Såg efter vad som skulle till för att komma in på Dramaten i Stockholm. Därefter tänkte jag mig Konstfack. Det var inte så noga med talangen, mer att bli berömd och sedd. Ja, det gick ju som det gick. Talangen saknades väl eller så förstod jag att det inte var så att man bara kunde bestämma sig för att bli berömd. Verkligheten hann i kappp mig kanske. Blev mamma och andra mer jordnära jobb.

Nu har jag faktiskt barnbarn som skall bli allt möjligt. Jag tror att jag snart kan åka och se Manchester United, eller något annat sådant där fotbollslag som man pratar om, där alla spelarna är mina barnbarn. Jag måste kanske börja lära mig lite fotbollsregler, så jag inte säger att barnbarn 1 spelar bra, när de inte gör det. Vad skall jag då göra med barnbarn 2. Jag har förstått att man ju skall skrika sig närmast hes när de gör något bra på planen, men jag kan ju faktiskt göra det i fel sammanhang, då jag inte har en aning om hur fotboll fungerar. Jag är ju fortfarande där att de kan köpa fler bollar, så att de slipper att slåss om en boll. Men faktiskt är det så att jag nu har minst 3 barnbarn som skall bli fotbollsproffs. Den ena har dock nu gått vidare till att vilja bli polis. När jag växte upp så var det med att bli polis som man började. Ja, när man var i 5-6 årsåldern alltså. Men nu kanske det är tvärtom, man börjar som proffs i ett eller annat och sedan när verkligheten hinner i kappp så vill man bli polis. Ett av mina barnbarn skall skriva en bok när hon blir stor. Undrar varför en bok. Det blir kanske inte författare då, för då skall man nog skriva mer än en bok. Hon kan ju skriva om sin konstiga farmor, som hela tiden pratar om realism, utan att själv ha någon realism i sina egna drömmar. Ja, alltså cirkusprinsessa, hur realistiskt är det. Ett av mina barnbarn skulle bli sjöjungfru när hon blev stor. Hon är stor nu och blev alltså inte sjöjungfru utan något helt verklighetsorienterat. Hon var dock helt underbar att lyssna på när hon berättade vad hon skulle göra som sjöjungfru. Hade önskat att hon hade kunnat bli det. Tänk er själv vad jag hade kunnat få uppleva när jag besökte henne i hennes sjöjungfru tillvaro. Alla fina fiskar som simmade runt i korallreven och som jag kunde prata med, eller åtminstone få en tolkning genom mitt barnbarn. Det är kanske likväl bra att hon inte blev sjöjungfru, det är inte säkert att jag hade kunnat träffa henne så ofta. Ni vet ju hur det är med sjöjungfru, de sitter oftast ensamma på en klippa ute i havet. De verkar inte att vara så sociala.

Just nu funderar jag ju på vad jag själv skall bli. Man kan ju inte bara vara pensionär. Vad för yrke är det. Jag har ju aldrig sett en arbetsbeskrivning för det yrket. Vad är det man skall göra och vem är det som är chef? Jag måste nog fortsätta att fundera på det. Vem skall man klaga till, när man tycker att uppgifterna inte fungerar, eller blir för tunga?