LÄGG TILL INNEHÅLL

Veckodagar

Fiskdisken i min närmaste affär.

Nu börjar det gå runt helt och hållet för mig. Har varit pensionär för länge. Var helt övertygad om att det var måndag idag. Det är väl faktiskt inte första gången jag gör sådana här tabbar. Har ju faktiskt här på min blogg skrivit fel på en hel månad när jag skrev juni och det var juli. Inte konstigt att det tar tid för mig att lära mig ett nytt år. Håller fast på det gamla året hela januari ut. Måste tänka efter ordentligt när jag skall skriva det nya året. Nu när man är pensionär så är ju dagarna nog så lika varandra och jag kan inte använda mig längre av uttrycket: ”Det bästa med ferie är att ha ett jobb att gå tillbaka till”. Det är ju likadant med helgerna. När jag är ute med hundarna på kvällarna och hör mycket musik någonstans ifrån, så går jag igenom veckodagarna och kommer fram till att: Jaha, det är ju fredag, eller lördag. Men fredag och lördag är ju likadant som måndag och tisdag för mig.

Imorse när jag skulle parkera på stranden för att ta min vanliga morgontur med hundarna, så såg jag att guardia civil hade parkerat framför mig. Guardia Civil är en paramilitär poliskår med en militär tjänstestruktur. Policia local har mest hand om ordning och reda medan Guardia Civil har hand om mer kriminella saker. Jag vet ju att det inte är lov att gå med hundar på stranden, men har inte förstått att det var så kriminellt, snarare tvärtom, att det inte var lov men tidigt på morgonen och sent på kvällen, så var det ingen som protesterade. Det är väl fler som har uppfattat det så, eftersom hela stranden är full med hundar på morgonen. Nu är väl jag extra tidig på stranden, det är inte helt ljust när jag börjar min promenad och då är det inte så många ute med sina hundar. Hur som helst så vågade jag inte utmana ödet utan körde därifrån, hela tiden med tanke på att nu kanske polisen skulle bli ändå mer misstänksam. Jag kommer och parkerar men genast backar jag och kör igen. Ja som knarksmugglare så hade jag väl också gjort så. De kom i alla fall inte efter och jag körde till en annan parkeringsplats och fick min promenad med hundarna. Det var faktiskt en riktigt bra tur, kanske kör jag dit fler gånger också när det inte finns poliser på min vanliga plats. Är det att bryta sina rutiner? Problemet var att min mage slog sig vrång. Kanske jag blev nervös av att se polisen och reagerade med magen. Jag fick dock min promenad och hann hem till toaletten även om det var så att säga på håret.

Det är kanske lite likt de där triviala ”skitsakerna” som man hela tiden envisas med att skriva om som stora, viktiga saker. Som att någon politiker bär fjäderskrud, alltså leker indian på en utklädningsfest. Det blir lätt en stor sak, där man tolkar in rasism och jag vet inte allt. Får man klä ut sig till prinsessa? Det kanske också är rasism. Astrid Lindgren har ju nu efter hennes död blivit anklagad för rasism på grund av Pippi Långstrumps pappa, som var negerkung. Man har till och med pratat om att bränna hennes böcker för att hon har skrivit om en negerkung. När jag växte upp så var det faktiskt normalt att kalla en svart för neger. Tror faktiskt inte att de svarta heller tog illa upp. Det fanns visserligen inte så många svarta att fråga om de tog illa upp. Första gången jag såg en svart var jag nog 6-7 år och min far sade till mig att se efter hans handflator. Jag gjorde det, lydig som jag var. (Det var jag aldrig annars, men detta var ju intressant). Jag var helt fascinerad och fastnade med mina ögon på hans händer och såg att handflatorna var vita. Det vita i hans handflator tyckte jag till och med var mer spännande än att han var svart för övrigt. Ja, jag hade sett svarat avbildade i kyrkan. Där stod en svart gosse i gips, man kallade den dock för negerpojke till och med prästen sade så. Honom skulle man ge kollekt när man gick ut ur kyrkan för att rädda ”negerbarnen” i Afrika. Upps!! Så fick man alltså inte säga. Helt okej att de svarta inte vill bli kallade negrer, det kan jag respektera, men jag tror faktiskt inte att de heller bryr sig så mycket om Astrid Lindgren för många år sedan gjorde en negerkung till Pippis pappa. Jag har bara träffat intelligenta svarta människor och därför är jag säker på att de kan tänka och se saker i sitt sammanhang. Om man inte tror det, så tänker jag att man är mer rasist än om man vill bränna Astrid Lindgrens böcker. En sak är säkert. Astrid Lindgren var inte rasist.