Papper

Papper, papper

Jag har alltid haft lite svårt för papper. Ja, nu är det ju inte så att jag har svårt för allt papper. Hushållspapper och toapapper är okey. Jag behöver inte hålla reda på dem. Men papper, viktiga papper alltså. Sådana som man skall hålla reda på, de har jag svårt för.

Mina problem visade sig tydligt när jag gifte mig vid 18 års ålder, fick barn vid 19 och skilde mig vid 20 års ålder. Då plötsligt så förväntades det av mig att man skulle ha kontroll och organisationsförmåga. Det hade inte jag. Min första skilsmässa kommer jag ihåg som en sällsam upplevelse. På den tiden så var paret tvungen att prata med en präst innan man skulle skilja sig. Jag har ännu i denna dag inte helt förstått varför. Det hade väl något att göra med ”Äktenskapet av Gud instiftat”. Om nu Gud fanns, varför skulle han/hon intressera sig för alla skilsmässor. Ja, man skulle ju prata med en präst innan man gifte sig också. Han/hon (Gud alltså), måste ha haft fullt upp med att gifta och skilja folk. Klart att han inte hann med andra viktiga saker.

Men det var ju i fråga om papper som jag började skriva. Det var inte nog att prata med prästen, man skulle skriva under en massa papper också. Det förväntades nog att man skulle hålla reda på alla de där papperen. Jag skrev under och skrev under. Egentligen vet jag inte än idag vad jag skrev under. Kunde säkert skriva under vad som helst som lades fram för mig. För den delen hade jag nog kunnat skänka hela min förmögenhet (som jag inte hade), til kyrkan eller något annat eller någon annan, utan att veta om det. Papperen försvann på något mystiskt vis, jag har ingen aning. En del år senare när  jag igen bodde samman med min skilda man, behövde jag ett personbevis. På det stod det att jag var gift. Men jag var ju inte gift. Var helt säker på att jag var skild. Ringde prästen (då en präst också var inblandad i personbevis). Argumenterade länge med denne om att jag faktiskt var skild. Han argumenterade med att jag var gift. Jag fick ge mig. Min svärmor hade tjatat om att vi skulle gifta oss igen, hade ju blivit ganska kul om vi hade gjort det. Kan man bli dömd för bigami om man gifter sig med man nr 2 som var man nr 1, gång nr 2? Där hade vi stått i kyrkan eller på annat ställe, kommer inte ihåg vad det heter, och svarat ja till att gifta sig och så hade polisen kommit infarande för att häkta oss bägge för bigami.

Ja, alltså handlade det om papper. Det fanns tydligen papper som jag hade glömt att skriva under. Det händer mig fortfarande och nu kan jag ju inte skylla på ungdom. Papper som anses som viktiga och jag har inte en aning om var de är eller för delen vad det är för papper. De försvinner. Letar just nu efter bankpapper, men har alltså ingen aning om var de finns. Jag är dock ganska stolt över mig att jag faktiskt vet att det är bankpapper, det är ett framsteg. Normalt vet jag ju inte ens vad jag letar efter. I dag kan jag ju kanske klara mig med att låta så där lite förvirrandde och dement. Men sanningen att säga har det hållit i sig i hela livet. Kan det finnas kurser man kan gå för papper, kanske en papperskurs, annars hade jag varit mest nöjd med en papperskorgskurs.