Det där med att köpa frimärken i Spanien är kanske lätt, men det vet jag inte om ännu. Enda möjligheten för mig är att köra till posten och köpa frimärken och det verkar som om det är fler utlänningar än jag som har förstått det så. Har haft ett brev liggande lite för länge, men beslöt mig igår att nu skulle det bli av. Jag skulle posta brevet samtidigt som jag skulle ta mig till ett kommunhus för att söka om att bli fastboende här. Har skjutit på det också lite för länge, men var nu i alla fall på väg att ta tag i saker som jag gärna skjuter upp. Det där med mig och papper alltså. Åkte till posten, fanns ingen parkeringsplats så jag fick köra en bit längre bort. Fick sin förklaring när jag kom in på posten. En väldigt liten post, kanske 10 kvadratmeteryta för kunderna. Och de kvadratmeterna var faktiskt helt fulla. Det var bara att tränga sig in och säga till sig själv: ”Du är faktiskt pensionerad och har ingen tid att passa, du kan vänta”. Jag har ju aldrig kunnat vänta, men måste väl träna på det nu. Jag kan ju inte skylla på att jag inte har tid att vänta längre, det har jag ju. Men hatar det ändå. Jag var nog nr 15 i kön. De flesta stod där faktiskt liksom jag med ett brev i handen, innebar ju alltså att de också kanske bara skulle ha ett frimärke. Det skulle de, men också det var en ganska omständig procedur. Brevet skulle vägas och sedan ville hon helst ha jämna pengar. Ja, det började faktiskt med en man, men han fick avlösning under tiden av en kvinna. Det tog också lite tid. Alla skulle ju inte ha frimärke och skulle de något annat så tog det ändå längre tid. Ja, men jag klappade mig på axeln och berömde mig själv för att jag tålmodigt stod där och väntade, även om jag många gånger var på vippen att gå ut igen. Det blev min tur så småningom, men minuterna hade gått, kanske också en timme eller så. Kanske inte, men det kändes så i alla fall. Brevet kom iväg. Jag hade gjort en av mina uppskjutna plikter. Nästa stopp var alltså kommunhuset i San Fulgencio. Hittade faktiskt dit med hjälp av GPS och travade in där. Stod något konstigt på första vången men där var järngrinden fördragna så jag gick till våning nr 2. Där fanns det i alla fall människor. Frågad på engelska förstås var jag kunde söka om något som heter ”padron”, som jag har lärt mig att man måste ha för att bli fastboende, så kallad resident. Man måste ha en massa papper för att söka om att bli fastboende, ett av dem är alltså ”padron”. Ett papper som intygar att jag bor här. Man skulle ju kunna tro att Spanien gärna ville ha fler som betalar skatt här och därför inte skulle ha gjort det så krångligt att få ihop alla papper för att få lov att betala skatt här, men inte så. Det skall vara krångligt.

Kvinnan på våning nr 2 i Town Hall, alltså kommunhuset kunde klart inte prata mer än spanska. Vad hade jag väntat mig, men med händer och fötter som förklaring förstod jag så småningom att Kommunhuset stängde klockan 13:00. Jäkla post, hade jag inte väntat där så länge så hade jag faktiskt hunnit innan stängningsdags. Men att stänga klockan 13:00?? Lite knasigt om ni frågar mig. Jag som alltid tyckte att bankerna stängde väldigt tidigt på den tiden som de hade öppet så att man kunde göra bankärenden där. Då stängde de klockan 15:00 och det var ett stående skämt vad man gjorde på banken efter klockan 15:00. Idag förstår jag inte vad man gör på banken, för idag kan man ju i alla fall inte gå in där och ta ut pengar i en vanlig betjänad kassa. Så idag vet jag inte vad de gör varken efter eller före klockan 15:00. Så många är det väl inte som lånar pengar så att de kan vara sysselsatta allesammans som jobbar där. Det var en parentes. I alla fall så fick jag alltså inte någon padron i går heller. Inte idag heller, orkade inte använda ännu en dag på så tråkiga uppgifter, kanske försöker jag igen i morgon.

Kommunhuset i San Fulgencio på bild: