Fotboll

Alla som känner mig vet att jag inte har någon aning om fascinationen med fotboll. Men kryss i taket, idag har jag varit uppe klockan 07:00 för att åka med min son och sonson ut i snön, och köra flera mil i dåligt väglag, utan sol som vanligt här. När man kommer dit så skall min sonson alltså spela 4 matcher. Jag som trodde att en match tog flera timmar, obestämt antal minuter i alla fall. Har fått med mig så mycket som att rätt vad det är så blir det någon förlängning av matchen. Denna gång varade alltså matcherna 15 minuter, prick. Det var nog tur för mig. Man hade ju en del pauser mellan matcherna också så det tog likväl några timmar. Men tänk om varje match hade varat i flera timmar, då hade jag nog fått mitt fotbollsintresse mättat för resten av mitt liv. Men som tur var, bara 15 minuter. Jag vet fortfarande inte riktigt hur de räknade men det verkade som att de vann 3 av matcherna. Jag hörde på entusiastiska föräldrar att de spelade bra. Jag såg inte det heller. Det verkade som det var 6 killar i rött och 6 killar i någon annan färg som sprang efter en boll och försökte skada de som hade en annan färg på sina dräkter. Några såg jag närmast bli burna från banan i tårar, så då hade de väl lyckats. Också föräldrarna hörde jag var glada över att den som de menade var den bästa i det andra lagets skadade sig. Prata om empati. Bra, sade de, nu har de större chans att vinna. Ja, en underlig sport är det i alla fall i mitt tycke och jag har väldigt svårt för att upparbeta någon form av intresse. Men kul att vara med och kul att se min sonson åtminstone springa lite istället som vanligt är sitta vid en mobiltelefon eller en skärm och spela spel.

På tal om att spela spel så fyllde ju min andra sonson år igår och hade något som man kallade ”spelparty”. Det innebar att alla gästerna, 10 styck kom med varsin laptop eller skärm och så kopplade de på sig på samma nätverka och spelade. Fick lära mig att det heter att man ”Lanar”. Bra att lära sig nya saker har jag hört. Jag lärde väl inte känna dem speciellt bra och det var nog den tystaste tonårsfest jag har deltagit i. Ja, deltagit gjorde jag kanske inte, men var i alla fall i samma hus. Jag tror att det tog 15 minuter för dem att äta pizza och tårta. Därefter iväg igen ner i källaren och spelade. Ja, det mest förändras har jag märkt, det gäller att följa med. Kanske det blir så på vuxenfester också så småningom, man kommer med sina laptopar, säger hej på väg till en stickkontakt och därefter så sitter man där med sin öl, kanske energidryck istället. Efter någon timme, packar de ihop sina laptoppar och går hem. Det är nog så det blir. Hoppas dock inte. Men det har väl redan börjat till viss dels. Jag har sett sällskap på restauranger sitta nästan hela middagen, förutom när de läser menyer, med var sin mobiltelefon. Verkar som den där direktkontakten har upphört. Om man är intresserad av det som händer i ens omedelbara närhet så blir det en och annan selfie och fotografering av maten. Jag som i min naivitet inte har trott att andra människor än de närvarande var intresserad av vad jag äter och hur det ser ut och smakar. Men jag får väl tänka om. Det är kanske så att de jag har i min närhet inte alls är intresserade utan det är de som sitter på andra ställen, kanske andra restauranger som är hyperintresserade av hur min mat ser ut!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s