Idag är det alltså lille julafton även om det inte märks så mycket i mitt hus. Lille julafton är egentligen för mig den dagen man lagar till skinkan och brunkålen. Det är faktiskt den bästa måltiden på hela julen tycker jag. Man äter skinkan varm och det luktar jul i hela huset. Nylagad brunkål och varm skinka med senap. Underbart. Det är då allting är pyntat och det ser verkligen ut som jul både inne och ute, med eller utan snö. Ibland hektiskt för alla julklappar är inte inhandlade och det är tjockt av folk i affärerna som liksom jag brukar vara, är ute i sista sekunden.

Julen är ju en obruten tradition från vikingatiden, troligen ändå tidigare. Det var då dryckeshornen lyftes. Första gången vi firade Lucia i Sverige var på 1700-talet, Granen blev allmän under 1800-talets slut och jultomten kom först under 1900-talet. På vikingatiden drack julgästerna gudarnas skål och blev oftast kraftigt berusade. Oden och andra asar behövde extra kraft för att kunna jaga bort kölden och den onda vintern därför var den första skålen till Odens ära, nästa skål var till havsguden Njord, därefter till fruktbarhetsguden Frej, sedan fortsatte man att skåla för än den ene och än den andre. Efter tre festnätter tog ölen och maten slut och julen var över.

Julen var inget för kristna. De kristna prästerna såg med avsky på vikingarnas hedniska tro med julblommor och andra traditioner. De arbetade dock hårt för att få in ett kristet inslag i julen och tvingade folk att införa att man skulle ha en fest för Jesusbarnet istället. Men det blev omöjligt att avskaffa vikingarnas sätt att fira jul på helt och hållet så man kunde fortfarande få dricka sig hejdlöst berusade så länge man skålade för Jesusbarnet. Man fick också fortsätta med att äta så mycket man ville av grisen Särimer och annan god mat som man inte hade så mycket av vintertid i Norden.

Ja så här kunde det alltså gå med en djup och långvarig tradition. Tur att vi i alla fall fick behålla grisen så att jag kan äta skinka på julen. Ja, sedan blir väl var och en lycklig på sin tro, hoppas jag. Jag hoppas ju också att vi inte heller måste pracka vår egen tro på andra mer, även om det verkar som att det lever kvar fortfarande. Men alltså julen är inte en kristlig högtid, den är ett sätt som får oss att överleva vintern i Norden på. Det är väl därför som man inte heller ser så mycket ljus och pynt här nere i Spanien. Man överlever vintern här nere ändå.

Jul skall vi fira och jul skall vi dricka för fred och ett gott år. (Asatrons bud)