Mitt i natten!

Nu är jag åter i Spanien och det är mitt i natten. Vi landade vid huset klockan 01:00 och nu är klockan halv 3. Svårt att sova när man har varit på väg en hel dag och en bit av nästa dag. Nu sitter jag ute med två nöjda hundar sidan av mig. De har bara rullat ihop sig i soffan utomhus. Ser ut som något vitt man han kastat ut i intet. Verkar väldigt nöjda. Jag är ju lite nojig när det gäller Fluffy nu. Men hon har ätit och druckit lite, väldigt lite utifrån min uppfattning. Men det heter att man kan leda en häst till vattnet men man kan inte tvinga den att dricka, så är det också med Fluffy. Underbart att få lämna kylan och snön i Skåne och komma ner hit där man faktiskt har något så när värme även nattetid. Det har varit en resa i Fluffys tecken. Har inte gjort så mycket mer än att ha haft Fluffy i tankarna. Vi var tidigt på flygplatsen i Kastrup, då det snöade och snöade hos min dotter i Skåne, så vi beslöt att det var bättre att vänta på flygplatsen, varken jag eller min son som följde med mig hade lust att bli insnöade i Skåne och missa flyget. Jag tror att han börjar bli lika beroende av att få mer sol och värme än vad Sverige kan erbjuda. Verkar faktiskt att vara så med hela hans familj, det är jag väldigt glad över. Annars har jag tyvärr träffat mina barn och barnbarn alldeles för lite, mycket på grund av att Fluffy har varit sjuk.

Jag hade tänkt att ge Fluffy lite morfin som jag hade sparat innan hennes resa i flyget så att hon skulle vara lugn och fin på resan ner. Men hon hade blivit så orolig redan innan vi åkte från min dotter, då hennes stora hund plötsligt angrep Fluffy. Fluffy skrek högt och sprang desperat iväg och efter den händelsen låg hon i sin bur och skakade och vägrade att lämna buren. Jag tolkade det på Kastrup som att hon hade blivit betydligt lugnare än vad hon var hemma hos min dotter, så jag beslöt att inte ge henne morfinsprutan som jag hade stoppat ner i min ryggsäck. Jag och min son letade efter den, eftersom det nog inte hade varit så populärt att gå genom säkerhetskontrollen med en morfinspruta, även om det var en väldigt liten dos. Vi hittade den inte, jag lutade mot att jag måste ha glömt den hos min dotter, men min son envisades och det blev jag väldigt glad över, eftersom när vi tömt hela ryggsäcken på annat innehåll (det hör till saken att jag har en ryggsäck som har väldigt många fack och fickor att stoppa saker i), så fann vi den. Vet inte helt hur det hade gått i säkerhetskontrollen. Jag hade kanske just nu suttit häktad i Köpenhamn för narkotikabeslag. Vem vet hur det skulle ha gått, och då hade jag suttit kvar i kylan, vilket jag definitivt inte ville.

I alla fall nu är jag här och har inte planerat när jag nästa gång skall åka till Sverige eller Norge. Just nu njuter jag bara i fulla drag över att vara i Spanien och hemma! Väldigt glad över att ha min son här och väldigt glad över att han var med på resan. Blir alltid lite enklare när man är två.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s