Underbar morgon på stranden, men det märks att det just nu är en paus i turistströmmen. Påsken är över, vinterturisterna har åkt hem till respektive land och sommarturisterna har ännu inte kommit. Det fanns dock en och annan soldyrkare imorse, och då menar jag soldyrkare. När man sitter med korslagda ben och händerna lyfta mot solen med spretande fingrar och blundar, då måste det väl vara någon som dyrkar solen som en gud. Jag är enig med dem i princip, eftersom det ju är solen som får allt att växa och leva här på jorden, så den har absolut förtjänat sin plats bättre som Gud, än vad Gud, Jesus, Buddha, Allah ock så vidare. Jag har inte märkt alls att de får saker att leva, precis tvärtom så är det ofta i deras tecken som krig föres och folk dör.

Jag läste i tidningen om en liten kille som hade fastnat med sitt finger i en mutter som skulle hålla en heliumballong på marken. Jag blir lite förbluffad över att man använder spaltmeter på sådant och också försöker stoppa användandet av muttrar på heliumballonger. Jag har svårt att föreställa mig att Emils mamma skrev i tidningen om att man nu fick göra om designen på soppskålar. Men Emil var väl nästan i alla fall en 40-talist och de överlever väl allt. Min generation fick mässling, vattenkoppor, påssjuka, röda hund och kikhosta utan att man försökte förhindra det med vaccinationer. Vi fick också cyklar utan hjälm, liksom åka bil utan säkerhetsbälte. Inga knäskydd när vi sparkade fotboll och visserligen var uppskrapade knä något som hörde till vardagen. Men det var ju likväl för många av oss som överlevde. Idag är det ju så många av oss som fortfarande lever, dessutom utan allergier, att vi belastar vården och skattepengarna för mycket. Man kanske hade fått det lite mer utjämnat om man hade försökt att skydda oss mer. Jag fick ju i alla fall höra av min far att man skulle slå igen om någon försökte att mobba mig, och man skulle slå hårt. Undrar hur den uppfostringsmetoden skulle tas emot idag. Men faktiskt så fungerade den. Jag var ju ganska liten på den tiden, alltså på längden, även på bredden och det var inte någon som kommenterade det mer än en gång. Jag var väldigt bra på att slå hårt redan första gången.

Även mina barn levde farligt. Vi packade in dem i bilen när vi skulle köra och hälsa på deras farföräldrar i Wien. Fällde ned sätena och bäddade med madrasser och bunkrade upp med spel och inspelade sagor. Även om resan var ganska lång, eftersom vi inte stannade och pausade mer än när vi behövde mer bensin, fungerade det väldigt bra med ungarna. De spelade spel, la sig och sova medan föräldrarna skiftades om att köra medan de ihärdigt bolmade på cigaretter hela resan. Ja, de lever fortfarande. Rökt kött håller ju längre än färskt. De klarade till och med av mässling, kikhosta, påssjuka och röda hund. Men 40-talisterna försökte man alltså att ta död på i tidig ålder, men inte desto mindre är vi för många som har klarat oss fram till idag, när vi egentligen belastar välfärden mer än vad vi ger tillbaka. Det är inte så lätt att ta död på oss. Kanske ättestupan är något att tänka på.