Idag var jag senare på stranden än vad jag brukar och det var alltså ljust. Det var ganska skönt att gå på stranden medan det var ljust. Kan nog fortsätta med det nu när det märks även i Spanien att sommaren börjar ta slut. Inte lika många som är där tidigt på morgonen för att förvissa sig om den bästa platsen på stranden. Imorse var det ju dessutom söndag och då brukar det ju finnas lite väl många fiskare där för att låta hundarna springa lösa. Men något var fel idag när jag kom ner dit. Inte en enda fiskare på hela den långa stranden. Undrar om det är något förbud att fiska den 9 september eller vad det var som hade skett. Kanske det tyckte att de var värda en sovmorgon. Det var överhuvudtaget tomt till att vara så sent på morgonen. Kanske till och med pensionärer menar att man skall sova ut på söndagarna. Samtidigt så är det ju möjligt för dem och alltså för mig också att sova ut vilken som helst veckodag, så varför på söndagen just. Temperaturen har sjunkit också. Den låg inte på mer än 23 grader imorse och har inte gått över 30 idag. Igår var det ett ganska ihållande regn. Alltså det betyder att det nog regnade 20 minuter i taget med uppehåll på kanske en timme. Solen kom alltså fram i perioder, men det regnade också. Jag tycker det känns ganska skönt att temperaturen har gått ner några grader, känner mig inte lika klibbig hela tiden. Tyvärr innebär det ju att bassängen också har sjunkit till 26 grader och det tycker jag inte är lika kul. Jag vill ha det ljummet i vattnet när jag badar. Troligen har jag blivit bortskämd. Medelhavet var nog varmare, i alla fall var det varmare i havet än i luften när jag gick där imorse.

Jaha, så skulle jag alltså bli en bättre människa inspirerad av Stefan Einhorn bestämde jag ju mig för igår. Jag jobbade med det en stund, gick omkring i affären och log mot alla jag mötte. De såg lite konfunderade ut, kanske de försökte att lista ut om de kände mig eller inte. Men som sagt skall man sprida glädje omkring sig så är det bara till att starta upp. Det höll alltså hela tiden i affären också i kassa, men där var ingen kö, så jag slapp ju att fresta tålamodet, som jag ibland gör i kassan. Även om jag intalar mig att jag ju har all tid i världen och inte behöver bli upprörd över långa köer, så HATAR jag att stå i kö. Hat är enligt Stefan Einhorn värst för en själv. Och så är det helt säkert för mig också. Men alltså jag slapp kö och kunde därför fortfarande le och se snäll ut i kassan. De höll faktiskt hela vägen ut till bilen, där jag insåg att jag inte kunde komma in i min bil, eftersom de omgivande bilarna hade tyckt det var väldigt bra att köra så nära min bil att jag inte kunde öppna dörren. Själv hade de nog gått ut genom den andra dörren. Jag fick omedelbart en massa negativa tankar, som jag naturligtvis försökte att hålla ifrån mig eftersom Stefan Einhorn menar att det är mest negativt för oss själva. Men helt klarade jag inte det. Svor högt för mig själv över att människor inte tager hänsyn. Lyckades dock att hålla masken lite och jag log kanske inte när den ena bilägaren kom och körde iväg så att jag kunde komma in i min bil. Men något positivt blev det, jag slog inte ihjäl honom som jag hade lust med. Han tittade inte ens på mig, så han kunde inte se det tappra leendet. Ja, det slutade alltså med att jag körde hem och fortsatte att vara snäll och vänlig mot mig själv och hundarna. Det är väl viktigt att vi tager hand om oss själva också.

Jag har ju faktiskt ägnat ett helt liv snart på att bli bättre som människa. Börjar om och börjar om igen. Kommer ihåg att jag som tonåring började att bli en bättre människa varje måndag. Skulle bli en snällare person, snällare till mina föräldrar, undvika att provocera mina lärare och kanske till och med ibland börja att lyssna på dem. Satt och gjorde långa listor på vad jag skulle göra för att bli bättre. Naturligtvis gjorde jag listorna under lektionstid, när jag ändå inte hade något bättre för mig, som att kanske börja lyssna på lärarna. På fritiden var det för mycket kul saker som hände, så då hade jag inte tid med några listor. Men listorna innehöll likväl föresatser som att börja läsa läxor, lyssna på lärarna och bli flitigare i skolan, samtidigt som jag också skulle bli snällare hemma, kanske börja att plocka undan lite efter mig och till och med en och annan gång lyda mina föräldrar. Listorna innehöll naturligtvis inte bara sådana saker. Jag skulle ju också bli smalare, vackrare, intressantare och kuligare. Ja, det mesta skulle jag ändra på. Kommer inte ihåg något som jag menade att jag var tillräckligt bra på som det var. Ibland höll jag mig till föresatserna i en hel dag, ibland sprack det redan efter någon timme. Tur att det blev helg för då kunde jag koppla av helt, jag skulle ju inte börja på nytt förrän på måndagen. Tror att hela mitt liv mer eller mindre har gått i detta tecken. Jag började ju med min LCHF-diet och lyckades bra lite mer än en vecka. Var väldigt stolt över mig själv, men därefter bjöd jag in grannarna och blev inbjuden till dem i efterhand. Då kan man väl inte hålla på med LCHF-diet? Eller kan man det? Jag gjorde det inte. Har visserligen bestämt mig för att börja igen, men inte bestämt mig för när! Det är likadant med att förändra livsstil helt och hållet. Som att läkaren sade att jag hade 3 månader på mig att förändra min livsstil så att alla mina prover skulle vara närmast perfekta. 3 månader lät för mig som nog med tid. Man måste ju inte börja med en gång. Kan skjuta på det tills det passar lite bättre, inte sant. Nu har jag mindre än en månad på mig. Men funderar på att ringa och ändra tiden hos läkaren. Kanske en månad, eller ett år. Någon gång kanske jag kommer att fullfölja mina planer, när jag blir äldre och förståndigare.

Ja och idag är det alltså val i Sverige. Inte för att jag gläder mig åt det. Är säker på att det inte blir som jag önskar. Alltså att SD inte får en enda röst. Att jag igen kan vara stolt över att komma från Sverige. Inte för att jag tycker att man skall ha en massa gränser mellan länder och folk, men eftersom nu gränsen finns, även om det bara är människor som en gång har bestämt sig för att den skall gå just där den går, så är det ju det landet jag kommer från och har tidvis varit stolt över det. Vi har lyckats med mycket. Bland annat att ta emot människor som har haft det svårt där de kommer ifrån. Idag ser det dock ut som om inte alla i Sverige är stolta över det. Jag är osäker på om jag orkar att slå på TV:n och se valresultatet ikväll, men kommer väl att göra det. Ligger ju just nu på plus när det gäller sömn, alltså enligt min sömnapp. Den sade imorse att jag faktiskt hade tillbringat 7 timmar och 35 minuter i min säng. Hade sovit i nästan 6 timmar av dem timmarna och slagit rekord i snarkning, nämligen 2 timmar och 15 minuter. Det var ju mer än vad jag sov natten innan. Så kanske jag kan se lite på resultatet, men Sverige går nog en väldigt osäker framtid till mötes. Alla verkar inte att se faran med det ännu och kanske aldrig. Det verkar ju faktiskt som att många i USA menar att Trump gör bra saker för USA, så det är inte säkert att man heller i Sverige kan se farorna med SD. Kanske om 20 år. Man kan alltid hoppas!

Fluffy och Pippi bryr sig inte, bara de får göra som de vill, får mat och kärlek. Kanske det passar in på oss människor också!