Boule, pärltavlor och tatueringar!

Ännu en fantastisk bouleftermiddag tillsammans med ”gänget.” Jag lyckas faktiskt kommer närmare och närmare den gule, brandgule eller röde bollen som kallas ”lillen.” Tänk vad jag har lärt mig är snart en boulefantast. Kan alltså till och med en del facktermer nu. Inte illa eller hur. Än så länge har jag inte lyckats träffa en enda människa, kan ha varit lite nära någon gång. Måttbandet åker fram då och då, jag har ännu inte lyckats att få ett gott ögonmått. Proffsen ställer sig och tittar på bollarna, ursäkta kloten, och så säger de vem som ligger närmast. Mitt ögonmått håller inte alltid med dem, men jag är ju novis på området. Idag hade vi faktist ett par som var under 55 år med oss. De sänkte medelålder, medan jag väl höjer den något snäpp. Idag var vi 3 team. Jag vet inte helt varför men jag lyckas alltid komma med det lag som tager längst tid på sig och börjar undra om vi någonsin får mat. Kan det bero på mig. Idag hörde jag faktiskt till ett lag, ja det var ju bara jag och en till, som vann en gång. Ja, det hör väl till saken att vi förlorade en gång. Kan det också bero på mig. Min medspelare räddade situationen ibland för mig. En gång lyckades jag faktiskt med mitt sista klot slå ut mitt eget klot som låg nära. Andra laget vann alltså. Tur att det inte är lova att mörda, för då hade kanske min medspelare begått ett mord. Men kul har vi och vi lever alla efter spelet.

”Svensken på Hörnet”, vår favoritrestaurang har dukat upp bordet till oss, så det är bara att fortsätta det glada umgänget med god mat och dryck. Mina hundar har nu inte fått vara med på det roliga de sista gångerna. De löper som sagt. Jag tror att mattar och hussar är tacksamma för att de slipper ha två löpande tikar där också. Hundkillarna hade kanske blivit lyckliga förstås. Speciellt om Pippi hade deltagit. Hon är just nu sexfixerad, backar till alla hundar hon möter och viftat lite lagom inbjudande med svansen. Jag tror inte någon hundkille kan missförstå den invitatione, kastrerad eller inte. Till och med Fluffy tappar tålamodet med henne, eftersom Pippi inte bryr sig ett dugg om om det är en kille eller en tjej som hon försöker våldta. Fluffy har dock förstått lite och blir mest irriterad på henne när hon försöker att få henne att para sig med henne. Det är då jag tänker att jag vill kastrera henne.

Jag är ganska tacksam över att övriga ”gänget” försöker att hålla reda på mig. Jag glömmer ju alltid något. Idag glömde jag först kloten, någon snäll man kom med dem till mig. Efter lunchen när jag gick till bilen, så tänkte jag lite stolt över mig själv, att nu har jag allt med mig, mobiltelefon, klot, mina e-cigaretter. Kände mig faktiskt riktigt duktig. Körde iväg men hann inte så långt förrän en i gänget ringde mig. Jag hade alltså glömt mazariner som jag hade köpt. Bara att köra tillbaka. Jag behöver barnvakt om jag inte skall glömma mig själv snart. Jag som hade varit så stolt.

Jag har fått en ny mani. På marknaden säljer de pärltavlor, ja alltså tavlor som man själv sätter pärlor på. Inte för att de är så speciellt vackra, men ganska kul att göra. Lite som pussel förutom att man slipper leta bitar som passar ihop. Här klistras bara pärlor efter förtryckta mönster. Jag tror att man skall vara mellan 5 och 12 år för att bli roade av det. Men i sinnet är jag nog inte så mycket äldre, även om det definitivt inte ses på kroppen. Det heter ju att man går i barndom på nytt, så det är kanske det jag har gjort. Nu lägger jag alltså pärlor. Eller klistrar. Någon kom på att vi skulle börja med en syklubb, sy, sticka, brodera eller virka. Ja, det har jag aldrig varit med i tidigare, men sticka tycker jag ju om. Ja, sy också för den delen, men det blir väl lite svårt att släpa med sig en stor symaskin runt. Det är väl så med syklubbar att man skiftas om att vara hos varandra, eller hur? Jag kan ju se mig själv släpa in min symaskin och använda hela golvet till att lägga ut mönster och tyg. Det kommer inte att få plats till mer än mig på den syklubben, så det får nog bli sticka istället.

Ridningen ligger för närvarande på is. Någon, bland annat jag tycker att det är för lite som händer under ridningen, någon tycker att det händer för mycket och en hel del är medtagna efter förkylningar. Annars planerar vi fler resor till Ikea. Vi behöver fler lådor. Jag har fått tips på en annan städintresserad på TV. Hon håller sig tydligen till bikarbonat och bakpulver. Jag trodde att man bakade med det, men tydligen inte. Skall visste vara mer miljövänligt, men jag kan inte låta bli att undra, när det kommer en rapport om att bakpulver har förorenat medelhavet så att vi liksom blir kokta när vi går i vattnet. Ni har väl sett hur bakpulver bubblar när pulvret får vatten på sig. Det svämmar ju liksom över och därför kan jag livligt föreställa mig hur det ser ut om alla börjar använda bikarbonat istället för de redan färdigblandade rengöringsmedlen. Det kan bli rena tsunamin.

Vädret har blivit varmare och nu är bästa tiden att sola. På sommaren är det för varmt men nu är det precis lagom mitt på dagen. Det har tydligen kommit för lite regn i januari. Ja, jag har inte sett till så mycket, för det mesta skiner ju solen.

Har ni läst om den indiske miljardären som har köpt sex nya Rolls Royce i olika färger för att matcha sina turbaner. Det står också att han är känd för sitt engagemang i att hjälpa andra. Ja, han hjälper ju absolut Rolls Royce firman. Vet inte om han kanske också hade kunnat offra en av sina turbaner till någon fattig. Det gäller ju också för honom att inte skaffa sig fler turbaner, så en och annan kan han väl skänka bort. Bilarna är jag ju inte säker på att han ger bort till någon. Ja, alla hjälper vi ju vad vi kan, eller hur? Någon hade också faktiskt gett bort 600 000 kronor till en tatueringsfirma, det var väl inte illa. Han hade just nu bara en plats kvar på kroppen som han kunde tatuera sig på, gissa vilken. Tatueraren kan kanske snart köpa sig en Rolls Royce om han fortsätter. Man kan ju alltid måla över. Undrar vad man skall göra med hans kropp den dagen den inte vill längre. Spikar man upp huden på en tavla då. Det var kanske en lite smaklig tanke, men man kan ju inte bara låta konst gå upp i rök.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s