Vaccinering och hemligheter!

Har igen varit och vaccinerat mina hundar. En never ended aktivitet. Rabies en gång om året när man är härnere. På något vis så varar rabiesvaccinationen i Sverige och Norge i 3 år, men här bara i 1 år. Det är samma vaccin, så lite underligt är det. Icke residenta kan välja att vaccinera i Sverige eller Norge, men residenta kan inte göra det. Alltså rabiesvaccin 1 gång om året. ”Vanligt vaccin”, en gång om året, vaccin mot hjärtmask en gång om året, vaccin mot Leishmania, först 3 gånger med 3 veckors mellanrum och sedan varje år. Om det åtminstone hade kunnat vara så att man gick dit en gång om året och fick alla sprutorna på en gång, men så är det inte. Ständiga besök hos veterinären för olika vacciner. Men vaccinerade är de i alla fall, mot det mesta tror jag. Inte vaccinens skull om de blir sjuka alltså. Vet inte vad jag skall skylla på. Idag hos veterinären mötte jag min namne och hennes hund som hade blivit biten av en schäfer i ögat. Stackars hund, hela ögat var hopsytt och idag skulle stygnen tas bort och man skulle få se om hon hade syn kvar på det ögat. Hoppas allt gick bra. Hon fick lämna hunden från sig under vissa protester. Hon ville helst vara med, men det gick inte. Antagligen måste de söva ner hunden under tiden som de tar stygnen på henne. Inte så konstigt, skulle ju vara illa om man lyckades skada ögat en gång till om hunden rörde sig. Jag får rysningar i hela kroppen när jag tänker på att man skulle pilla på mitt öga.

Annars är det ingen idé att vara sjuk när man är ensam. Ja, det är väl inte så stor idé att vara sjuk överhuvudtaget. Men är man ensam så är det faktiskt inte någon som tycker synd om en eller utför de aktiviteter som måste göras. Jag går alltså omkring och hostar, nyser och snörvlar i lugn och ro. Hundarna bryr sig inte alls om hur jag mår, de vill fortfarande ha min uppmärksamhet och gå sina turer. Skippade strandpromenaden igårmorse, men blev likväl tvungen att gå lika långt här i närheten med dem eftersom de blir så tjatiga. Skall se hur det går idag. Hann inte gå så långt eftersom jag skulle vara hos veterinären klockan 09:00 och körde inte till stranden. Veterinären lovade dock att de skulle bli lite slitna och trötta i några dagar, får se om jag kan lita på det. Skulle ju passa bra just nu, när jag också är lite sliten och trött. Men jag är fortfarande osäker på att de reagerar med trötthet, kanske de bara tjatar ännu mer. Förra gången jag blev sjuk för 2 år sedan så hade jag i alla fall så mycket vett att jag blev det i ett hus fullt med folk. Då tog de hand om mina hundar och jag slapp ifrån det. Men den gången var jag sjuk på riktigt, det är jag inte nu. Bara rejält förkyld, och det kan väl knappast kallas för sjukdom, det är väl egentligen ganska normalt och går alltid över. Visserligen menade veterinärassistenten att hans senaste förkylning hade varat i mer än 4 veckor. Ja, vi får väl se, men sjuk är jag alltså inte, bara förkyld. Jag skall kanske utnyttja mitt abbonemanget på Quirón hospital här i Torrevieja. Var och fick information där om hur abbonemanget fungerar i går kväll. Jag har alltså hembesök av läkare 5 gånger om året och hembesök av sjuksköterska 12 gånger om året utan att det kostar mig mer än abbonemantskostnaden, som inte var så hög. Jag har inte vad jag minns någon gång haft behov av att en läkare eller sjuksköterska kommer hem till mig, men eftersom det ingår så borde jag ju prova. Inte vet jag vad varken en läkare eller sjuksköterska skulle göra med en förkylning, så jag tror att jag avvaktar ett tag till. Jag har ju gratis ambulanstransport också, så kan ju ta det istället om jag nu blir så sjuk. Det blir jag inte. Fördelen med detta sjukhuset är att de faktiskt pratar mer än spanska där, vilket är en fördel för mig. Har inte en aning om hur jag skulle förklara vad som är fel på mig på spanska. Lite lättare på engelska och faktiskt finns det också svensktalande personal där. Jag är också berättigad till specialistvård samma dag som jag ringer och vill ha det. Tänk er att få det. Det är väl en dröm i Sverige och Norge. Nu är jag ju inte så beroende av läkarvård överhuvudtaget, men kan ju vara bra att vara garderad.

Har tänkt på det där med att folk ofta säger att henne/honom kan man lita på eller kan man inte lita på. Jag själv sade det senast idag om veterinären att honom litar jag på. Ja, alltså jag litar på att han vet vad han pratar om när det gäller mina hundar. Jag känner ju inte honom så bra att jag vet vad man kan lita på med honom för övrigt. I mitt eget fall, kan man klart vara helt säker på att man kan lita på att jag inte kan hålla på någon hemlighet. Det är tvärt omöjligt för mig. Inte för att jag har behov av att berätta hemligheter, men rätt vad det är så har jag försagt mig. Jag tror ju faktiskt inte själv på att man skall ha hemligheter. Det gör bara livet extra besvärligt och en hemlighet menar jag är som trollen, den exploderar i ljuset och är inte så farlig längre då. Men en del hemligheter är ju lite kul. Som om man skall överraska någon med något. Men det är kört för mig, rätt vad det är så har det slunkit ur mig, utan att jag vet hur det gick till. Avslöjade för min son om hans överrasknings svensexa när han skulle gifta sig. Plötsligt bara hade det hänt. Alltså berätta inte hemligheter för mig. Ni kan lita på att jag inte kan hålla på dem. Om ni berättar det för mig så se till att det är så obetydliga hemligheter så att jag snabbt har glömt bort dem igen. Man kan också lita på att jag är snäll ibland och elak ibland. Inte för att jag önskar att vara elak, men ibland blir jag det, om jag blir provocerad av någon anledning och man kan lita på att jag kan bli det utan att den andra kanske menar något med det. Man kan lita på att jag är lat, men också på att jag inte är lat. Alltså jag är det ena ibland och det andra ibland. För mig blir det väldigt komplicerat när vi säger att någon är att lita på eller att inte lita på. Vi är ju inte likadana hela tiden. Vi är ju faktiskt olika i olika situationer beroende på hur situationen är.

2 kommentarer

  1. Hej kerstin!
    Hoppas du är bättre nu. Kommer ihåg hur det var en gång när jag var lite sjuk. En väninna kom och gick ut med Ludde . Det är tur för Ludde att han inte lever. Det hade inte blivit några långa promenader men mina knän. Ha det så bra du kan.här
    väder idag men väldigt kallt. Såg att alicante hade varmast i Europa igår.

    Skickat från min iPadkramar från oss i Norrköping
    Kerstin o lasse. 🌷🌷🌷🌷🌷🌷🌷🌷

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s