Ja, jag började tidigt idag att göra bort mig. Brukar faktiskt vänta någon timme innan jag gör något dumt på morgonen, men inte så idag. Gick upp och läste Expressen på nätet och drack mitt kaffe plus ett glas med magnesiumtillskott, som vanligt. Inget hände så långt som inte brukar hända på morgonen. Därefter brukar min mage säga till och jag tar telefonen med mig på toaletten. Väl där, nedsjunken och med viss njutning brukar jag titta på telefonen, vad som har skett på Facebook, messenger osv. Så också idag. Vi har en grupp där som brukar vara lite kul att hålla sig ajour med så den tittar jag på, vad som har skett. Jo, vi skall träffas imorgon på syjunta eller vad vi nu bestämmer oss för att kalla den. Plötsligt börjar telefonen att ringa upp. Ja, den ringer alltså upp till hela den här gruppen lite över sju på morgonen. De flesta borde sova, men signalen verkar att klara av att väcka upp en hel del. När det ringer så tidigt på morgonen brukar det ju normalt vara något viktigt. Hur gick detta till. Plötsligt har jag en massa människor ansikte mot ansikte med mig medan jag sitter på toaletten. Och dessutom så var det jag som ringde upp. Hur gick detta till. Men det gick till, så här sitter jag och försöker att be om ursäkt för att jag väckte dem, medan de naturliga behoven får ha sin gång. På bilden av mig själv i telefonen, ser jag ett ganska så rött ansikte, det kan bero på att jag rodnar av skam eller att jag jobbar med att göra mina behov. Hur är det med alla de där knapparna på telefonen, måste nog vara lite försiktigare med dem. Till slut lyckas jag att koppla ifrån alla 8 som jag har väckt så här på morgonen. Något yrvakna och frågande såg de ut, men som alltid vänliga och glada. Hur bär de sig åt, men troligen satt inte någon annan än jag på toaletten och blev fotograferad. Vi är ganska många i den här gruppen, så jag får väl bara vara tacksam över att många av dem fortsatte att sova. Alla hörde inte telefonen. Lite kul i alla fall att börja dagen med att se alla dessa glada ansikte. Jag berättade inte att jag satt på toaletten!

Pippi har varit lite dålig nu ett par dagar. På ett vis har det varit skönt, eftersom hon inte har brytt sig alls om att det går en massa män ut och in i huset och dessutom på taket av huset. Här har varit full verksamhet nu sedan i torsdags. Igår höll de visserligen på med grannens solpaneler, men eftersom de har etablerat sitt förråd inne hos mig så var det full aktivitet hela tiden här också. Dessutom jobbad de ju på grannens tak, så de kunde hålla helt koll på mig hela tiden, det kändes som om de befann sig sidan av mig hela tiden. Ingen nakensolbadning här inte. Inte för att jag tror att de skulle bli så upphetsade över min nakna kropp, men kanske lite äcklade av alla valkarna som har en tendens att bli större och större. Måste börja banta och måste lära mig spanska. Har en hel del måste nu. Men alltså Pippi hade nog fått i sig något på stranden så hon låg som fastfrusen hela dagen i soffan utomhus. Ville inte äta, dricka eller gå ut och gå. Jag fick bära henne runt. Med andra ord hon mådde pyton. Lite gräddfil fick jag dock i henne om det skulle vara magen som spökade. Igår var hon dock bättre fram på dagen och nästan sitt gamla jag på kvällen. Jag råkade säga till grannen att hon hade varit lite dålig och han kontrade bums med att säga ja, det är ju en tik, och tikar har ju sina hormoner liksom kvinnor, som går upp och ner i en aldrig sinande takt. Jag tror inte han överhuvudtaget reflekterade över vad han kastade ur sig. Det är väl det som är lite konstigt. Männen kan säga sådana saker utan att tänka alls. Det är liksom så väl inarbetat i deras huvud. Jag kontrade inte heller med att männen faktiskt är testosteronslavar hela livet även om också den nivån går lite upp och ned. Man skulle ju önska att den mest gick nedöver, men sådan tur har vi ju inte. Men att vi använder kvinnliga hormoner som en obestridlig negativ sanning utan att tänka får mig ofta att undra. Till och med Pippi fick alltså en släng av sleven. Jag tror att hon hade ont i magen och i mitt huvud har det inte så mycket med hormoner att göra. Jag blir dock lite övergiven över hur etablerat en del sanningar ( läs:osanningar) är hos folk i allmänhet. De har aldrig satt sig in hur det egentligen fungerar men i mitt huvud låter det lite medeltidsmässigt. Män har väl alltid försökt att stänga in oss kvinnor i fack och de facken har inte varit till vår fördel.

Idag hoppas jag att det är sista dagen som killarna med solpanelerna är här så att jag kan få tillbaka mitt hus. Börjar klart också att förberede mig för att åka till Sverige på lördag. Måste gå igenom mina kläder och försöka hitta vinterkläder. Inte så kul, nu är det ju så varmt här att man börjar dagen med linne och shorts och det skall jag byta ut mot Canadian Goose jacka, långbyxor, vantar och sjal. Men skall bli fint att få träffa min son och hans familj. Hundarna har ingen aning om att de inte får lov att följa med denna gången. Skall bli lite konstigt att åka utan dem, men är övertygad om att de kommer att trivas fint på deras hundhotell.