Mina hundar är helt utmattade. Jag har ju haft problem att komma igång med strandturerna på morgonen efter deras operation. Jag vaknar alltså inte så tidigt som jag brukade. Normalt, vet inte om det är normalt, men vanligtvis för mig så brukar jag vakna vid 06:00 tiden. Gjorde jag väl också i början av deras konvalescent, men låg kvar i sängen eftersom jag ändå inte fick lov för veterinären att dra ner dem (hundarna alltså) till stranden. Det slutade oftast med att jag faktiskt sov lite till. Vaknade nästa gång vid åttatiden istället. Ja, det går att ändra gamla vanor. Denna vanan är ju alltså ganska ny men var fantastiskt lätt att vänja sig vid. Nu är ju Pippis sår också åtminstone nästan helt läkt, så nu kan jag alltså återuppta min gamla vana med tidiga strandpromenader. Har nu bestämt mig för det de två sista morgnarna. Men igår sov jag för länge och det fick bli en promenad här i kvarteren runt mig istället. Inte så väldigt långt. Jag bestämde mig för att sätta klockan på ringning igår när jag gick och lade mig. Den ringde, jag stängde av. Jag hade satt den till att ringa var 10:nde minut för att vara säker på att jag inte stängde av den för gott. Man är väl inte dum. Men jag lyckade stänga av den varje gång den ringde för att sova lite till. Ni vet nog alla hur skön den sömnen är på morgonen som man inte får unna sig. Att unna sig den är nästan som att vinna på lotto. Vet egentligen inte hur det känns att vinna på lotto men kan ju föreställa mig det. Ja, sömnen var femte minut kändes helt härlig. Resultatet blev alltså att jag sov för länge för att gå på stranden. Kom i alla fall iväg på en längre promenad vid niotiden. Inte illa. Gick yttre vägen ner till Mercadona, där går inga bilar och hundarna kan springa lösa. Kanske inte så snällt mot Pippi verkade det som. Hon var ganska trött på slutet, skulle kanske ha haft vagnen med mig så att hon kunde åka den sista biten. När jag kom hem såg jag att jag hade gått nästan 12 000 steg och nästan 8 kilometer. Om man gör en överslagsberäkning över hur många steg hundarna då har varit tvungna att ta och dessutom med 4 ben, så kan ni ju föreställa er hur de känner sig nu. De sover alltså. Djupt och gott just nu. Det blev kanske en lite abrupt övergång från att ha betraktats som konvalescenter till att gå många, många tusen steg. Jag orkar inte ens räkna på det. Skall kanske sätta en stegräknare på dem också. Men för mig var det bara bra. Nu har jag ju dagen på mig att komma upp i 20 000 steg som är ett av mina mål varje dag, men som jag inte har lyckats med sedan hundarnas operation för 14 dagar sedan. Jag känner mig ju faktiskt lite mindre tjock när jag rör lite mer på mig. Ja, jag vet att jag är lika tjock före som efter de 20 000 stegen, men upplever det lite annorlunda. Kan vara att jag känner mig lite nyttigare och får lite fler endorfiner än när jag sitter stilla och bara rör mig lite till husbehov.

Läste ni om henne som var dödförklarad i 11 dagar. Någon hade alltså lämnat in en dödsattest på henne till trots för att hon var i högsta grad levande. När hon kollade i register så bodde hennes sambo ensam på adressen där hon bodde. Hon fanns inte med någonstans och var lite konfunderad. Kanske hon började tvivla på att hon levde. Vi har ju alla hört talas om en parallell värld, som jag själv är ganska säker på inte finns, men kan föreställa mig att hon började tvivla när hon fick papper om sitt eget dödsbo. Tänk vilka möjligheter som uppenbarade sig. Ingen skatt till exempel. Men det hade kanske varit svårt för henne att få en lön också. Kanske inte så väldigt intelligent att låtsas vara död. Jag för min del hade ju inte fått någon pension eftersom jag varje år skall lämna in intyg på att jag lever. Men det där med skatt kan kännas frestande. I förgår fick jag till exempel ett mail om att jag inte hade betalat någon form av skatt eller avgift och att banken hade avvisat räkningen. Jag blev ju lite i studs över detta. Det stod att jag skulle betala denna avgift eller skatt eller vad det nu var innan 6 maj. Jag som inte visste vad det var för något jag skulle betala eller hur mycket jag skulle betala fick problem. Man skall ju alltid ha något problem, så detta blev mitt nuvarande. Åkte i alla fall till banken i Torrevieja, de skulle likväl ha kopia på mitt nya pass. Banken hade inte en aning, de sade att de aldrig hade fått någon räkning från dem och därmed hade de ju inte heller betalat. De rådde mig att ta kontakt med Abaco, som sköter min deklaration och allt annat. Sagt och gjort, gick dit, men inte heller där hade man en aning. Lovade i alla fall att försöka ta reda på det och höra av sig till mig. Skall ju dit och deklarera den 8 maj, men det är ju lite försent om jag nu skall betala, vad det nu är jag skall betala innan den 6 maj. Blir lite spännande att höra slutet på denna konstiga räkning. Men om jag hade blivit dödförklarad så hade ju någon annan fått reda upp det. Hade ju inte varit så dumt.

Annars står det det gamla vanliga i tidningen, om allt som kan tänkas tolkas som katastrofer. Det är fortfarande varmare på dagen på sina ställen i Sverige än här i Spanien. Lite orättvist och det klagas ju bara på bränderna i Sverige. Konstigt att det inte klagas lika mycket på bränder i Spanien. Här brukar det ju vara torrt hela tiden, inte just nu, men annars. Politiken fortskrider som vanligt verkar det som. SD ökar och Kristdemokraterna ökar. Inget jag blir lyckligare över men om man ser bort från de två, så står ju de andra partierna upp för ungefär samma saker, så det bästa hade kanske varit om alla de slog sig ihop till ett parti. Personligen ser jag ju i alla fall inte så stor skillnad på vad de säger sig vilja göra. De liknar varandra mer och mer och det kanske skall tolkas positivt, eftersom de alla säger sig vilja göra det den breda folkmassan vill. Vill de inte det så får de ju inga röster alls.

Greta Thunberg är nu nominerad till Nobels fredspris. Fredspriset borde kanske då döpas om till klimatpris. Eller är det jag som inte har förstått sammanhanget. Trodde dock inte klimatet hade med fred att göra. Kanske det likväl är så. Själv hade jag nog haft lättare att börja ett krig när vädret är dåligt och humöret därmed i botten än när solen lyser och livet känns skönt att leva.