Det märks att det har blivit riktig försommar i Spanien nu. 21 grader klockan 07:00 är precis lagom i mitt tycke. Det märks också på min strandpromenad på morgnarna. Min strandhobbit har ju återkommit, alltså han som joggar naken på morgnarna på stranden och har en slående likhet med hobbitsar. Kan man stava det så, ingen aning. Men nu imorse fanns det fler av hans slag, nästan hans slag. Dock inte riktigt. En av dem promenerade med ryggsäck, strumpor och skor. Inget annat. Jag själv kände mig lite malplacerad med linne, shorts och utan skor. Nästa man som jag mötte kom cyklande, sanden är cykelvänlig vid strandbrynet. Inget på sig förutom skor. Ja, jag kan förstå skorna när man cyklar, inte kul att fastna i en eker med bara fötter. Själv behöver jag nästan vadderade cykelbyxor när jag cyklar, men inte så han. Troligen kändes det bekvämt för honom likväl utgår jag från. Men jag tycker att det är lite konstigt, nu när sanden är varm och skön att gå att man har strumpor och skor och så inget annat. Kan det vara att man är rädd att man får solsveda på fötterna, men stjärten är ok att få solbränd. Ja, men hur som helst så är det alltså riktig försommar.

Mina kära grannar från Belgien har nu båda åkt tillbaka till Belgien för att inte komma hit igen förrän i augusti. Hon flög i fredags och han körde imorse. De åker alltså inte tillsammans. Han kör och hon flyger. Ingen av dem ville lämna Spanien den här gången. Båda grät när de sade adjö. Han har hjälpt mig att försöka få bevattning på en av mina krukor. Det gick lite si som så i starten. Man måste ju koppla ihop med en massa grejor för att leda självbevattningen till en kruka. Följden blev att det sprutade vatten lite överallt utom på växterna. Märkte att det var väldigt störande för min granne. Orsaken var att mina rör, ja alltså de där rören som vattnet skall forsa fram i var mindre än rören är normalt. Ingen aning om varför men så var det. Han ville varken ha vatten, kaffe eller vin efter försöket. Såg att han grubblade och var störd över misslyckandet. Själv var jag ju glad att han försökte hjälpa mig. Inte hans fel att mina rör var mindre. Men nästa dag hade han löst problemet och hade införskaffat övergångar mellan rören som fungerade perfekt. Nu har jag alltså automatisk bevattning till mitt aprikosträd. Inte till de andra krukorna eftersom de står lite för långt ifrån och det hade sett lite konstigt ut med en massa rör överallt. Får alltså fortsätta att vattna dem för hand. Själv skall jag ju åka till Sverige nu om ett par dagar och därmed finns det ingen som kan vattna. Mina poolskötare har i alla fall lovat att vattna dem lite när de ändå är här. Ett av mina barnbarn åker hit några dagar innan jag åker tillbaka hit, så hon får vattna så fort hon anländer. Det skall nog fungera. Hoppas verkligen att de klarar torkan några dagar. Hoppas att det inte blir alltför varmt under tiden de får klara sig utan vatten. Ja, så blir det när man försöker att anlägga en trädgård. Då måste man vara här hela tiden för att passa på den. Nu är jag ju inte alltför intresserad av trädgårdsarbete, även om jag tycker om att de där växterna. Men jag ser att ogräset frodas bättre än de växter som egentligen skall växa där. Och palmbladen måste sågas ner igen. Nu får jag i alla fall vänta med det tills jag kommer tillbaka från Sverige.

Igår eftermiddag kom några svenska vänner och besökte mig istället för att vi spelade boule. Vi är inte så många kvar längre så boulen får nog pausa en del. Det var jättemysigt att få besök hit istället. Vi klarade oss med kanelbullar och kaffe. Jag fick en doftande ros av en av besökarna som jag skulle sätta i vatten. Det fick bli ett vinglas, har inte några vaser här. Tappade naturligtvis vinglaset i golvet. Konstigt att ett enda glas kan bli så många skärvor. Skärvor precis överallt. Fram med sopborste och dammsugare. Vilket välkomnande för mina gäster. Börjar städa när de kommer. Men allt lugnade ner sig och vi hade det fint tillsammans efter städningen. Det är lite kul att tänka sig att i och med att man flyttar till ett främmande land så träffar man folk från hela Sverige. Skåne, Blekinge, Dalarna, Göteborg, Stockholm och lite överallt i Sverige. Så många olika ställen i Sverige hade jag nog aldrig fått förmånen att lära känna om jag hade bott kvar i Sverige. Alla lika trevliga. Kanske det är något med Spanien som gör att folk bara är avslappade och underbara att lära känna. Eller så är det så att bara trevliga människor med ett öppet sinnelag flyttar till Spanien. Väl i Sverige efter att ett av mina barnbarn har tagit studenten skall jag åka och hälsa på några av dem i Sverige. Skall bli kul att se hur de har det när de är tillbaka i sitt ursprungsland. Jag fasar dock lite för kyla och regn. Vet inte helt vad jag behöver packa för kläder. Har ju faktiskt inte så mycket av varma kläder och äger absolut inget som skyddar mot regn längre. Har ju inte behov av det här. Får väl kura inomhus om vädret blir alltför kallt och regnigt. Hundarna skall med den här gången. Det är bökigt att åka med hundbur. Nu har jag dessutom införskaffat en större hundbur än vad jag tidigare har haft på grund av min upplevelse på Kastrup en gång. Där var ju en som menade att min hundbur var för liten. Det var den inte, jag har små hundar och de fick plats båda att ligga, resa sig, gå omkring. Men flygplatspersonalen är allenarådande och hon hade nog vaknat på fel sida den dagen. Fick så småningom åka ändå. Men vill inte riskera ett liknande bemötande så jag införskaffade två mindre burar. Har åkte med dem en resa och lovade mig att aldrig göra om det. Försök själv att röra er med två hundburar, en koffert, ryggsäck och handväska. Nästan omöjligt. Så nu har jag alltså en stor, skall se om det fungerar bättre. Dock svårt att få plats med den i bilen, men det skall nog gå på något vis.

Nu är alltså EU valet avgjort. Jag har ingen aning om det blev bra eller dåligt. Lite lustigt att tänka sig att även de partier som egentligen inte vill att Sverige är med i EU likväl slåss för att få representera Sverige i EU. Inte för att det betyder så mycket, Sverige har ju inte så många representanter där så att vi kan få igenom så mycket likväl, men ändå! Frågan har kommit upp om vi känner oss som européer eller inte. Ja, själv känner jag mig som en europé eller ändå hellre som en världsmedborgare. Önskar att vi kunde leva utan gränser i världen, klart att jag vet att det är en utopi, men jag hade tyckt om en sådan värld. Har aldrig förstått varför det ena landet skulle vara viktigare än det andra landet. Klimatfrågan blir väl viktig för EU nu tror jag. Man kan kanske få fokus på solpaneler och liknande även i Spanien. Spanien är för närvarande inte så förtjust i att satsa på sol och vind. Det blir ju lätt så att elbolagen förlorar på det och det vill man tydligen inte i Spanien. Men Greta Thunberg visar sig ju överallt numera. Hon träffade tydligen Arnold Swarzenegger i Österrike nyligen. Hon själv tog kanske tåg men jag tror inte Arnold hade rest med fartyg. Osäker också på vilka transportmedel som i verklighet är bäst för miljön. Men det är ju bara mina funderingar. Det bästa för miljön vore väl att göra som Kina gjorde, införa ettbarnspolitik. Då hade ju befolkningen minskat och minskar befolkningen så kommer det att bli färre människor och då minskar automatiskt människans påverkan på miljön. Men jag hör ingen som pratar om att minska befolkningen, bara alla möjliga omöjligheter på en lösning på vår klimatpåverkan och samtidigt en önskan om att vi skall leva i evigheter och helst inte dö av någon sjukdom. Alla sjukdomar skall vi bota. Lite konstigt i mitt tycke att vi inte kan acceptera döden som lika naturligt som en födsel. Låter kanske negativt. Inte för att jag vill dö, men en sak är säker har vi blivit födda så kommer vi att dö, så det är bara att acceptera faktum. Inget vi kan göra något med. Låter kanske negativt, men om vi tänker efter så är det ju inte negativt. Vi har ju faktiskt fått leva också innan vi kan dö.

Tänk om man fick flyga med hundar så här: