Nu är vädret minst sagt varierat, temperaturen har sjunkit ganska många grader. Det kändes faktiskt ganska skönt i början, men nu kan det bli lite för kallt igen. Jag har rört mig lite i mellansverige nu. Var alltså en tur till Falun. Ja, Falun körde jag bara igenom och stannade istället i Sundborn, om någon vet var det ligger. Väldigt vacker omgivning och fantastiska fina vänner som bodde där. Hade det väldigt mysigt och jag och hundarna hade egen husvagn att sova i. Kändes lyxigt. Efter morgonkaffet gav vi oss iväg till Carl Larssons gården. Min väninna hade fixat biljetter till en guidad tur. Jag som ibland har tyckt att hans målningar har varit lite för detaljerade började faktiskt älska hans stil. Vi hade också en väldigt duktig och intresserad guide, vilket klart hjälpte till för att lära känna honom. Vi fortsatte efter turen till något som hette kvarnen, där vi fick läsa lite om honom och också se lite mer konstverk designat av Carl Larsson. Mitt feministhjärta gjorde dock lite uppror, när jag läste om vad han sade om sin fru Carin, eller kanske Karin, har glömt, kan slå upp, men gitter inte. Hon kom tydligen från en rikare familj och hade inte lärt sig något hushållsarbete, men var en duktig konstnär. Detta lade hon helt till sidan och blev tvungen att uppfostra sju barn och ta hand om familjen. Carl Larsson hade skrivit att det var bra att hon bytte ut penseln mot vispen eftersom en kvinna ändå inte kunde bli en stor konstnär. Visst reagerar man mot ett sådant uttalande, men jag lugnade mig eftersom det kanske var så att hon tyckte om det livet också, verkar i alla fall som det här paret älskade varandra väldigt mycket. Åtminstone älskade Carl sin fru, vilket framgick väldigt tydligt utifrån vad guiden sa och visade.

Under tiden som vi var på guidad tur så fick ena delen av mitt värdpar passa mina och hans egen hund. Själv trodde jag att det bara var Pippi som ylade när jag gick ifrån henne, men tydligen har Fluffy också lärt sig ylandets sköna konst nu. Så min värd fick alltså lyssna till operasången utan att kunna gå hemifrån för att slippa oljudet. Han är väldigt gullig så han klagade inte så mycket när vi äntligen dök upp. Mina barnbarn brukar klaga mer när Pippi väcker dem tidigt på morgonen om jag lämnar henne ensam hemma med dem. Finns ingen risk att de får för lång sovmorgon då inte. Hon är en säker väckarklocka och behöver inte varken ström eller batteri.

Åter till Örebro och idag har vi varit vid min sons och hans familjs ganska så nyinköpta sommarstuga. Den ligger en del mil härifrån, men inte alltför långt borta. Ännu har de inte sovit över i den och hade nog inte varit där på ett tag, såg det ut som. Gräset var meterhögt, men skam den som ger sig sa min son och började klippa gräset med gräsklippare, visserligen en motordriven, men den såg allt annat än självgående ut. Han fick hacka sig fram och det tar tid. Han klippte nog minst 1000 kvadratmeter, en del kvar, de har stor tomt där. Tänk bara hur kul det är att klippa meterhögt gräs som dessutom är helt vått av regn. Själv hade jag gett upp, men så inte han. Vi hade 3 vita hundar med oss dit, hem igen hade vi 3 gröna hundar. De såg nästan ut som om vi hade bytt dem mot helt andra hundar. De var desamma hundarna, märktes på Pippi så fort vi satte oss i bilen, hun flåsade som en blåsbälg och darrade som vanligt när hon åker bil. Alltså, hon åker nästan bil varje dag och ännu har hon inte lärt sig att det kommer att gå bra. Tror att hon är en sådan där olyckskorp som är övertygad om att allt kommer att gå åt skogen om man åker i en bil. Lite som min mor var när hon hade drömt något på natten. Då kunde hon komma springande och försöka förbjuda en för att till exempel rida iväg med någon av våra hästar eftersom hon hade drömt att något fruktansvärt skulle hända. Vi lydde henne aldrig, och blev heller inte rädda, vi hade ju en far som stod med båda fötterna på jorden. Det skedde en del saker, som det klart alltid gör när man lever, lite hjärnskakningar, brutna ben osv men faktiskt aldrig när hon hade drömt. Så egentligen som fungerade hennes drömmar mer som en garanti för att allt skall gå bra. Troligen är det så med Pippi också. Så länge hon är övertygad om att allt kommer att gå fel och att det är förenat med livsfara att åka bil, så händer inget. Den dagen hon är lugn och fin i bilen, den dagen skall jag kanske bli lite försiktig.

Men det var bara att lägga 3 hundar i badkaret när vi kom tillbaka, så nu har vi faktiskt 3 vita hundar igen. Själv är jag också ganska vit precis som min svärdotter. Vi försökte faktiskt måla lite stolar när vi var i sommarstugan och det kan man se på mig i alla fall. Det lär ju dröja lite till jag kommer nästa gång, men skall bli kul att se hur de blev då. Idag var det bara grundfärg. Nu har vi njutit av Pizza, för min del kebabpizza. Måste äta det varje gång jag är i Sverige. Inga problem att få pizza i Norge eller Spanien, men inte den kladdiga goda kebabpizzan som man får i Sverige. Så jag måste äta kebabpizza varje gång jag är här, liksom också Skogaholmslimpa, leverpastej och smörgåsgurka. Det är också ett måste för mig.

Här en bild av min svärdotter när hon blir uppvaktad av 3 hundar samtidigt som hon försöker att måla en stol. Inte så lätt, men hon klarade det!

•