Äntligen sol igen. Det har varit några dagar med väldigt dåligt väder i alla fall om man är i Spanien. Varken jag eller hundarna har velat vara utomhus. Tur att jag har fått det varmt och skönt inomhus. Men märker tydligt att humöret går helt i botten när man inte får sol på dagarna. Jag tror att hundarnas njurar slutar att fungera när det regnar, liksom deras tarmar. Går visst in i något strömspararläge, verkar det som. Det går inte ut, får dra iväg med dem om jag försöker tvinga dem. Har ni försökt att gå längre promenader med någon som har 4 ben och som envist klistrar fast alla 4 benen i asfalten. Man ger liksom upp, även om de inte är tyngre än att man väl kan dra iväg med dem. Kissa och bajsa är verkligen inte att tänka på. Ja, Pippi har den goda smaken att i alla fall på morgonen försöka att gå ut som hastigast. Fluffy vet jag inte vad hon gör. Det har dessutom blåst upp mot 20 sekundmeter och tältet har naturligtvis vandrat iväg som vanligt när det blåser. Taket är fortfarande kvar, konstigt nog. Har nu när solen tittat fram flyttat tältet några decimeter. Får se vid nästa storm om det fortfarande håller. Men alltså ännu är det användbart, även om det har sett sina bästa dagar. Alltså inte så vackert, men bra nog.

Inatt sov jag inte igen, det börjar bli nog så vanligt. Vid sex tiden gav jag upp. Kokte kaffe, satte mig i soffan och läste tidningen innan jag tänkte gå till stranden med hundarna, nu när det varken blåste eller regnade. Då somnade jag. Vaknade klockan nio. För sent att gå till stranden, men kunde i alla fall gå ut i solen och bära tillbaka dynor till stolarna och soffan i tältet. Det blev alltså ingen strandpromenad och inte heller så många timmars sömn, men jag är ju pensionär så det spelar inte så stor roll i alla fall. Kan alltid sova någon gång när jag blir sömnig igen. Man har ju all tid i världen när man är pensionär. Speciellt som det inte har blivit någon boule och liknande aktiviteter på grund av vädret. Svårt att slå bouleklot i vatten, de sjunker liksom. I söndags var det dock väldigt varmt och soligt. Det var Glöggmingel hemma hos en god väninna i Torrevieja. Hennes uteplats är inte så stor där hon bor, men fick likväl plats till en massa människor plus en del hundar. Det var underbart gott allt hon hade fått till. Vi var inbjudna på pepparkakor och glögg, men hon och en annan väninna hade hjälpts åt att duka upp massor av mat. Mätta blev vi och kul hade vi. Var så mysigt att sitta där och bara njuta av det väder som man skall ha i Spanien. Sitta ute, solen lyser och man behöver inte ha en massa kläder på sig. Det är så det skall vara i Spanien, inte som det blev på måndagen och som höll i sig till idag.

Jag har visserligen varit i Torrevieja ett par gånger till denna veckan på grund av att det nu är dags för mig att ta itu med skattepengar. Alltså att få tillbaka den skatt som man drager på mig i Norge och i Sverige. Då är det en massa papper som jag måste ordna med och bland annat något som man kallar hemvistintyg. Det behövs det lite grejor för och jag klarar inte av att ordna det själv. Får hjälp av en revisorfirma eller vad man skall kalla det. Har bytt handläggare där. Den jag hade pratade visserligen svenska, men jag kände det varje gång som om jag hade fått skäll av en autoritär lärare när jag pratade med henne. Har alltså bytt handläggare där nu. Kom dit med alla papper i ordning, trodde jag. Alltså intyg från stadshuset att jag bor här och utskrift av mitt bankkonto för hela året. Men hade glömt att de skulle vara stämplade från banken också. Fick köra dit igen dagen efter. Fick stämpel på alla sidorna av banken och har nu lämnat in rätt papper, hoppas jag. Håller tummarna. Får se i nästa vecka när det där hemvistintyget skall vara klart om det var tillräckligt. Vågar inte ropa hej förrän jag har det i min hand. Därefter skall jag alltså få iväg alla papper till Sverige och Norge, för att förhoppningsvis om någon månad få tillbaka en del pengar som jag hittills alltså har betalat i tre länder. I bruksanvisningen står det ju att man inte skall dubbelbeskattas, men inte att man måste ligga ute med pengarna till skatten i nästan ett helt år. Hur blev det så här, jag som hatar papper. Prata om den papperslösa världen som alla pratar om. Jag har inte märkt något av den.

Nu krånglar dem även på min bank i Norge om att jag måste legitimera mig, annars får jag inte tillgång till mina pengar där. Så småningom godtog de att jag inte kom inom på banken för att legitimera mig, men hotade med att de höll på att lägga om reglerna så att jag kanske redan nästa år var tvungen att infinna mig personligen på ett bankkontor i Norge. Menar de alltså att jag måste flyga till Norge härifrån för att efter landning uppsöka ett bankkontor och visa mitt pass för att därefter sätta mig på flyget och flyga tillbaka till Spanien. Det verkar inte som om de helt har förstått att jag numera faktiskt bor i Spanien. Betalar de flygbiljetten, eller?? Men denne gången kom jag undan med att skicka dem en kopia på mitt pass. Får se hur det blir nästa gång.

När jag inte kan sova på nätterna så lyssnar jag på poddar. Det har blivit en hel del lyssnande de sista nätterna. Bland annat hörde jag i natt att man numera har digitaliserat svenska skillingtryck så att de skall vara bevarade för eftervärlden. Får hoppas att vi fortsätter att ha ström, för annars blir det nog problem. Vet ju inte vad som händer, nu efter att Greta Thunberg har landat i Lissabon. Men min far behövde inte någon digitalisering på skillingtryck. Han kunde dem utantill. En sak hade vi gemensamt, vi hade ganska lätt att lära oss texter utantill, inte toner, men texter. Vi hade faktiskt en sak till gemensamt, ingen av oss kunde sjunga. Det var därför vi sjöng när bara vi satt i bilen, då kunde ingen klaga på oss. Vi sjöng bland annat ”Det står en friare på gården, mor Anna! Är han fin så bjud han in… osv” när vi körde in i häcken när vi var på väg till hans syster. Den häcken hämtade sig aldrig igen, inte bilen helt heller. Men kul hade vi och sjöng gjorde vi av hjärtans lust. En annan gång gled vi nedför en hög backe, det var is på vägen och rakt ned på en annan bil nedanför backen. Ingen av bilarna blev sig lika efter det. Kanske det var isen och inte sången den gången som gjorde att det blev så illa som det blev. Men sjöng gjorde vi nästan varje gång när vi var ensamma i bilen. Vi fick ju inte lov för omgivningen annars, så det gällde att passa på. Alltså nu digitaliserar man alla de där skillingtrycken som man lärde sig utantill tidigare. Jag tror inte att jag har lärt mina barn dem, så det är nog bra att någon likväl försöker bevara dem till eftervärlden. Inte för att jag vet vad man skall med dem till. Men SD tycker nog att man skall bevara allt som är på svenska och det kan ju vara svårt att lära sig allt utantill. Undrar vad skillingtryck heter på spanska?

För övrigt var jag faktiskt på La Zenia på ”Black Friday.” Visserligen bara i en affär där, nämligen Desigual. Min favoritaffär. Jag har nästan växt ifrån den affären och då menar jag inte att jag inte älskar deras kläder, men tyvärr har min kroppsform blivit förändrad från omfångsrik, till jättestor. Men ibland har de fått in några jättestora kläder. Då köper jag. Fick tag i en del denna fredag och fick också njuta av deras jippo. De har alltid något kul på La Zenia. Den gången musik, styltor och glad stämning.