Solen skiner och vädret börjar bli som vädret skall vara i Spanien. Visserligen annonserat lite kallare idag än igår, men de få graderna är ok för mig. Starten på turen på stranden var lite kallare än igår. Bilen visade på 10 grader när jag körde ner. Väldigt få människor där till och vara en lördag morgon. Kanske de hade varit uppe lite för länge på fredagen, men en och annan fiskare brukar likväl förena sig med oss strandpromenerare. Idag mötte jag faktiskt inte de gamla vanliga där heller. Jo ett par som jag förgäves försöker att få till att säga godmorgon, på engelska. Eftersom de alltid ser så ledsna ut, eller kanske sura om jag skall tolka det mer negativt så har jag tagit till vana att le väldigt glatt och kanske lite överdrivet, då jag skulle vilja att de åtminstone kunde se lite lyckligare ut. Men nej, inte så. Jag har dock fått dem till att mumla godmorgon till mig. Ett framsteg. Jag vet inte varför jag envisas med att få dem till att hälsa när de så tydligt visar att de inte vill. Kanske för att alla andra hälsar glatt när man ses på stranden på morgonen. Tidigare har detta paret också betett sig lite som Drottning Elisabeth och prins Philip. Han har gått så där 10 meter efter henne. Men inte så idag. Jag mötte honom, fortfarande ville han inte le, men jag såg inte till henne. Tänkte att kanske hade hon blivit sjuk, men nej en eller två kilometer senare så kom hon. Undrar vad som hade hänt. Hon såg inte glad ut nu heller, men kan ju tänka mig att de hade blivit riktiga ovänner så att han hade trotsat rangordningen och gått ifrån henne. Ja, min fantasi är det inte något fel på. Kan inte låta bli att undra och fantisera ihop olika scenarior när jag möter människor som jag faktiskt inte har en aning om hur de är eller vilket liv de lever. Fluffy var som vanligt på väg till att simma till Mallorca när vi mötte någon hund hon inte kände. Gick faktiskt riktigt bra med 2 underbara schäfer som vi mötte. Jag älskar ju schäferhundar, kanske det är det hon känner. De var nyfikna och fina. Inte hoppiga utan bara väluppfostrade. Kom fram och luktade på henne utan att försöka att slå omkull henne. Antagligen hjälpte det mot hennes rädsla.

På lördagen är det marknad nere vid Lidl här. Det brukar alltid vara väldigt mycket folk där, men idag slog det lite av rekord med husbilar. Där finns många parkeringsplatser så det brukar inte vara några problem, men husbilar har tagit för vana att parkera på tvären och tar då upp minst 3 parkeringsplatser, beroende på hur stor husbilen är. Det var fullt av husbilar och man fick leta efter parkeringsplatser. Det är annars en speciell upplevelse att gå omkring och lyssna på alla människor som rör sig där. Alla pratar, men inte samma språk. Det är norska, svenska, danska, tyska, engelska, ryska, holländska, italienska, franska och en del språk som jag inte kan identifiera. En och annan pratar spanska också, men inte så många. Det är verkligen en brokig blandning. Jag var glad för att det här med virus inte har fungerat för att skrämma bort folk från marknaden. Där träffar man många människor och när jag hör att folk inte vågar flyga på grund av viruset så tänkte jag att de kanske inte vågar vistas i folksamlingar överhuvudtaget. Men marknadsbesökarna resonerar inte så. Det tycker jag är skönt.

Idag är det söndag, den dagen jag inte går mina fem kilometer på stranden eftersom det är så många fiskare där på söndagsmorgonen. Jag ser framför mig att någon av mina hundar hoppar på en av krokarna som hänger och dinglar. Jag har ju varit med om det en gång. Ja, inte dessa hundarna utan min förra älskade Pantra, en rhodesian ridgeback. När hon var valp så satte en av mina sons vänner ett fiskespö vid en stol. Kroken såg tydligen väldigt frestande ut för Pantra. Hon försökte sluka den. Den fastnade riktigt ordentligt. Gick inte att klippa av med en avbitartång, hon var skräckslagen och lösningen fick bli, veterinär, nedsövning och utslocknande av krok. Vill inte upprepa det. Jag är ganska säker på att Fluffy annars kommer att göra bort sig hos fiskarna. Hon som älskar att kissa på allt som ligger på stranden och inte brukar ligga där, handdukar, matkassar, vattenflaskor osv, osv. Bäst att gå promenaden här uppe i La Marina på söndagarna. Så känns det ju också som om det var en annorlunda dag, en söndag. Svårt annars som pensionär att känns skillnad på veckodagarna.

Men en sak är bra på söndagarna, att gå och träna. Konstigt nog så är det ganska lite folk som tränar på söndagar, så där är det ganska lugnt och skönt, man slipper att vänta på maskinerna och sådant. Väldigt bra. De som är där vill jag förstås inte jämföra mig med. Det är de där riktiga muskelknuttarna. Antagligen de som inte kan missa en enda dag på gymmet eftersom de då tror att musklerna skall försvinna. Men för min del passar det bra. Tycker inte om när det är helt fullt där. Träna är verkligen ingen social aktivitet, oavsett hur många som finns på samma ställe. Här säger man inte ens hej till varandra. Här svettas man, stönar, lyfter och blir utmattade. Låter ju lite plågsamt, men ganska underbart efteråt.

Nu är det liksom riktig vår här och en massa blommor som börja blomma. Mitt apelsinträd och citronträd har fått nya blommor redan till trots för att det fortfarande finns citroner kvar på citronträdet som inte är mogna. Har nog plockat in en si så där 20-25 citroner. Nu måste jag bara börja tänka ut vad jag skall göra med dem. Apelsinerna äter jag snabbt upp, men citroner är ju inte något man äter i mängd precis. Jag tycker ju väldigt mycket om citronpaj, citronmaräng, citrondryck osv. Måste väl göra något sådant.

Sverige kan förstås klara av coronaviruset-om regeringen vågar fatta snabba beslut, står det i en tidning. Jag förstår inte något av den meningen. Hur klarar vi inte av viruset. Kan det verkligen vara så att man befarar att Svenskarna skall dö ut av detta virus om inte regeringen fattar snabba beslut. Inte ens digerdöden och alla de andra farsoterna utplånade det mänskliga släktet och på den tiden fanns det inte så mycket till sjukvård. Lite åderlåtning, men inte så mycket mer. Varför denna skrämselpropaganda. Som nu heter covid-19. Jag känner mig snart allergisk mot skriverierna. Man ser det som något fruktansvärt att munskydden är slutsålda, även om man har gått ut med att munskydd faktiskt inte hjälper, inte handskar heller. Tror att världens undergång är nära och att alla behöver gå omkring med munskydd. Kanske mot avgaser, men inte mot virus! Man varslar om att landets intensivvårdsplatser inte kommer att räcka till, men det är nog inte så många som behöver intensivvårdsplatser eftersom de flesta kommer att bli friska utan intensivvårdsplatser och de svagaste och äldsta (sådana som jag) kommer att dö ganska snabbt. Men människosläktet kommer inte att dö ut av detta. Troligen kommer det som sker på börsen på grund av covid-19 att slå mycket hårdare än själva viruset. Det är åter igen om flugan i porslinsbutiken. Det är inte flugan som orsakar kaoset utan elefanten som flugan irriterar.