Vår i Spanien!

Tänk, nu har han gjort det igen. Han har igen framställt sig själv som en egocentrisk tvååring eller på sin höjd som en tonåring som är styrd av sina hormoner. Han alltså Jimmie Åkesson. Åker ner till ett område där det finns en massa utsatta människor som behöver hjälp och skanderar att de inte skall komma till Sverige. Dessa människor som behöver värme, mat och kärlek får alltså läsa ett budskap om att de inte är välkomna i den här världen och speciellt inte till Sverige. Många av dem vet väl inte ens var Sverige ligger i geografien och har väl mest tänkt på hur de skall kunna överleva och få i sig ett mål mat. Inte för att jag tror att Jimmie Åkesson gör något större intryck på dem med hans proklamation om att Sverige är fullt. Om de hade vetat något om hur Sverige ser ut så hade de i alla fall helt klart sett att fullt är Sverige i alla fall inte. Det finns helt klart kvadratmeter kvar till fler personer i Sverige. Att vi sedan har misslyckats med att integrera människor i vårt land, är en annan sak, men fullt är det inte. Är det någon som har kört bil i Norrland, mil efter mil utan att se en människa, bara träd och kanske ett och annat djur. Där finns plats geografiskt till ganska många människor. Men klart det förvånar mig inte att Jimmie gör detta. Har aldrig sett på honom som en speciellt mogen och ansvarsfull person.

På tal om hormonstyrda tonåringar så har man åter börjat tänka på att tonåringar faktiskt är tonåringar och att man kanske inte bör låta dem göra precis hur de vill med sina kroppar med lagbokens rätt. Då tänker jag på det lag förslag där man skulle låta en 15-åring utföra en könskorrigering utan föräldrarnas tillstånd. Hur tänkte man här. Att ok, låt dem få som de vill, just nu. Kanske de vill något annat om något år, men varför inte låta dem få som de vill nu, så att de får leva med konsekvenserna resten av sitt liv. En könskorrigering kan vara oåterkallelig. Men kanske man inte tänkte så långt. Skär av en penis, den blir svår att sätta på igen om man skulle ångra sig. En tonåring liksom Jimmie tänker inte klart på konsekvenser. Det är faktiskt inte tonåringens jobb, men borde kanske vara Jimmies jobb. Tonåringen gör sitt jobb genom att protestera, prova sig fram och revoltera. Deras hjärnor är faktiskt inte fullt utvecklade ännu och skall inte vara det heller.

Sedan har vi det här med coronavirus. Det fortsätter tydligen. Men vi borde ju vara glada över att det är en ganska lindrig influensa. När jag sist hade influensa så varade den i mer än en vecka, detta virus varar bara i några få dagar och därefter är vi immuna mot just den influensavarianten. Ja, en del dör av den, det gör en del av alla de andra influensavarianterna också. Vi kommer att utveckla immunitet mot detta viruset också. Kanske vore bättre om vi inte så envist försökte att inte bli smittade, så att fler personer kunde utveckla immunitet. Vi har viruset här, det kommer inte att försvinna. Oavsett om vi går med munskydd eller inte. Men ok om vi inte vill smitta andra, så gå med munskydd. Min käre dotter hade beställt en resa i påsk till Kina. Hon och jag har varit där tillsammans en gång. Nu ville hon visa sin käre man samma som vi hade upplevt. Det var en jättefin resa. Resan blev inställd på grund av det här nya viruset. De bestämde sig då istället för Italien. Av alla ställe i världen så lyckades de alltså beställa en resa till just Italien. Den har visserligen inte blivit avbeställd ännu, inte ditresan i alla fall. Men hemresan. Då kan de få tillbaka pengarna för hemresan, men inte för ditresan. Hur tänkte man här. Man kan alltså åka till Italien men man kan inte komma hem. Nu har de bestämt sig för att åka till Italien ändå och kanske komma hem. Det blir nog bra. De kan säkert hitta ett boende de resterande dagarna, eftersom så många blir lamslagna av att läsa och lyssna på nyheterna, så har Italien nog kapacitet på vilket hotell som helst för att ta emot dem om de nu inte kommer hem som planerat. Om de skulle bli sjuka, så handlar det ju bara om några få dagar. Själv är jag ganska säker på att de inte hör till någon riskgrupp.

Sedan när man ser att folk hamstrar en massa livsmedel, batterier och så vidare. Jag förstår inte, rekommendationen är alltså att man skall kunna klara sig i en vecka hemma utan att köpa något nytt. Jag själv har aldrig tänkt tanken på att hamstra, men när jag tänker igenom vad jag redan har hemma så är jag ganska säker på att jag klarar mig mycket längre än en vecka om det skulle knipa. Ja, försvinner vattnet, så har jag faktiskt en hel bassäng att dricka av. Nu har ju inte alla en bassäng, men kanske läsk hemma. Det går också att dricka och att dricka är ju viktigare än att äta. Att inte äta hade ju varit en fördel för mig, då kanske min vikt hade stabiliserat sig, men tyvärr jag har för mycket mat hemma för att drabbas av det. Jag har till och med en grill där jag kan värma mat på om nu elektriciteten skulle slås ut. Det finns nog fler än jag som har det. Jag klarar mig utan att hamstra. Eftersom jag ser en del på TV på kvällarna så får jag väl i så fall lära mig att göra andra saker istället. Det hade nog också varit bara till en fördel för mig.

Det verkar som om jag är mest förbannad på allt och alla. Kanske det hade med att göra hur morgonen här startade. Som vanligt gick jag direkt upp ur sängen och satte mig i bilen med hundarna för att köra till stranden. Väl där gick jag iväg på stranden. Pippi sprang framför mig och efter en kilometer förstod jag att jag bara hade en hund med mig. Fluffy var inte med. Hon gör ju så ibland, hittar något och stannar upp utan att bry sig att jag och Pippi går vidare. Det brukar inte vara så länge, men det gjorde det imorse. Jag och Pippi satte oss ner och väntade. Hon kom inte. Till slut fick jag ta beslutet att gå tillbaka. Då var jag förbannad på henne. Fick gå nästan helt tillbaka till bilen förrän jag såg henne. Kopplade henne, var arg och slet med henne till bilen. Nu skulle hon inte få någon promenad på stranden. Körde hem. Undrar fortfarande vem jag straffade mest. Var det mig eller Fluffy. Fluffy ligger här sidan om mig och verkar inte att ha tagit allt för hårt på att hon inte fick sin strandpromenad, men jag fick ju inte min strandpromenad heller och jag tänker nog mer på det än vad hon gör. Så kan det gå när man skall straffa någon, man blir mer straffad själv. Bör alltså tänk på förhand vilka konsekvenser ens agerande får. Jag kanske reagerade lite som Jimmie, bara handlade utan att tänka efter. Just då kändes det rätt, men inte lite senare. Ja, vi kan alla göra misstag. Får väl ta igen promenaden lite senare.

Våren är verkligen här på allvar. Allt blommar och grannen har kommit ner. Man vårstädar lite överallt här, klipper prydnadsapelsinträden som bollar, städar upp bland oleandern som pryder vägarnas mitt. Målar farthinder. Ja, här i La Marina har vi många farthinder. Man har inte kunnat se dem förrän man studsat över dem. Jag har vant mig vid att räkna hur många gator det finns mellan hindren, det är tre här på min väg och sju farthinder. Nu behöver jag inte räkna dem längre, de syns. De är nu signalröda med vita trekanter. Man kan inte undgå att se dem längre. Ja, det är vårstädning på gång innan turistinvasionen som väl kommer till påsk om inte coronaviruset hejdar dem. Till och med stranden har de börjat att ta tag i. Det har dröjt längre än vad jag trodde. Men de har väl inte tyckt att det var någon idé förrän stormarna hade lugnat ner sig. Men nu blir det vår helt säkert och värmen stiger för varje dag.

Soluppgång på La Marina, lika underbar som varje morgon.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s