16 veckor, 112 dagar avklarade igår med 16 weeks of hell. Trodde aldrig det i starten. Men nu 10 kilo mindre och 20 cm i midjan är en av effekterna. Den största effekten är dock att jag känner mig starkare och har mindre ont. Nu är det bara att fortsätta.

Den sista veckan har nog varit den jobbigaste. Det är då jag har börjat se fram mot slutet och nästan känt doften av bland annat kanelbulle. Varför kanelbulle har jag ingen som helst aning om, brukar faktiskt inte äta så många kanelbullar överhuvudtaget. Kanske 1 om året normalt. Men trots det så har jag sett och nästan drömt om en varm ångande och doftande kanelbulle. Har också inriktat mig på kaffe latte i mina drömmar om tiden efter 16WOH. Men såg då ett recept på kaffe dalgona på youtube. Den drinken såg väldigt god ut. Där skall ingå Nescafé, socker och vatten. Sedan vispar man den tills den ser ut som väldigt krämig chokladmousse. Därefter häller man blandningen i ett glas med mjöl, varm eller kall. Jag valde varm. Blandningen blev faktiskt så tjock och fluffig som det såg ut på bild. Synintrycket var väldigt bra. Skopade över blandningen i varm mjölk. Den blandade sig inte överhuvudtaget. Fick äta kaffet med sked. Jaha, då var det smakupplevelsen. Kanske inte så god som jag hade föreställt mig. Konstaterar på nytt att jag kanske inte tycker lika mycket om kaffesmaken som jag alltid inbillar mig. Nu står kaffeglassen sidan om mig och smeten börjar sjunka lite långsamt och blanda sig med mjölken. Tror att den får sjunka i lugn och ro. Man måste inte dricka allt som kan drickas, eller ätas. Gick över till den där ingefärsshoten och proteindrycken som jag har hållit på med nu i 112 dagar till frukost. Faktiskt mycket godare. Tror att jag fortsätter med den dieten.

Undrar om jag har blivit totalförändrad när det gäller smakupplevelser. Ser faktiskt fram mot lunchen med 170 gram kyckling och god broccoliröra. Tror att jag fortsätter med den dieten som jag nu är van vid. Visserligen sägs det att man inte skall hålla på med deffdieten hela tiden. Men det är ju den som jag tycker bäst om. Får väl varva med lite mer protein emellanåt och fortsätter klart med proteindryckerna.
Fortfarande handlar nyheterna och det som skrivs i tidningarna, antingen om Trump eller Corona. Och det är inte så mycket positivt som skrivs om något eller någon av det/den. Vet inte om någon här kommer ihåg när asiaten drog genom världen med mellan 2-–5 miljoner döda i världen. Många barn dog av farsoten som också den började i Kina. Då man inte smittspårade i den utsträckningen som man gör idag, vet man inte helt säkert antalet döda, med eller av asiaten. Man bör också beakta att antalet invånare i världen då låg på cirka 3 miljarder människor, mot idag nästan 8 miljarder människor. Men tidningar och medier rapporterade inte så negativt under denna pandemi, som det görs idag. Det var mer fotnoter i tidningarna, inte heltäckande reportage. Det blev inte samma skräckscenario som idag, även om sjukhusen blev överbelagda och många av de anställda blev sjuka i influensan och därmed gjorde det svårt att rekrytera personal till behövande avdelningar. I slutet av 60-talet kom då hongkonginfluensan. Denna influensa var inte lika dödlig, men viruset finns fortfarande kvar i världen. Då hade tidningarna vaknat lite mer och ville som alltid rapportera dåliga nyheter. Bland annat att beredskapen för pandemier var dåligt, liksom tidningarna gör idag. I Hongkonginfluensa var alltså inte dödsfallen lika förekommande, (men man räknar med att fortfarande dör ca 1000 personer i Sverige fortfarande av Hongkonginfluensan) som vid asiaten, men tidningarna rapporterade dock denna mer negativt än vad de hade rapporterat kring asiaten. Då började världsbefolkningen närma sig 4 miljarder människor. Hongkonginfluensan startade också i Kina, men spred sig snart till Hongkong, därav namnet. Spanska sjukan skall man bara inte nämna i de här sammanhangen. Den slog mycket hårdare och företrädesvis bland yngre. Bör också tänka på att folk inte förflyttade sig lika snabbt i världen på den här tiden. Likväl spreds smittan.
Alltså jag tycker ju fortfarande att världen har överreagerat när det gäller Corona. Kanske jag är ensam om det, men jag förstår inte helt varför det är en större katastrof att vi i min åldersgrupp dör än att de yngre och barnen dör. Det är ju faktiskt de yngre som får betala notan för den här hysterin. Väl medveten om att många menar att vi inte skall acceptera att äldre dör av Corona. Men överallt i världen, också i Sverige dör de äldre. Blir man tillräcklig gammal så dör man av ett eller annat. Vi lever inte i evighet, inte ens på äldreboende, dit man ju faktiskt inte kommer förrän man är tillräckligt sjuk för att inte klara sig själv. Dödstalen på äldreboende är faktiskt 100%, även om vi inte vill acceptera det. Att vi sedan har dött ensamma i Corona på grund av pandemin är ju trist. Är dock inte helt säker på hur mycket stöd jag var för min far när han låg och inväntade döden. Jag lovar och svär att jag inte hade blivit mer ledsen än vad jag blev om han hade dött 1 eller 2 år tidigare av Corona. Hans sista tid innebar inte livskvalitet och han hade mist lusten att leva. Han som fram till sitt 103:dje år hade haft mycket livskvalitet och personlig integritet. Hade alltid satt en ära i att klara sig själv och inte behöva hjälp. Behövde den sista tiden hjälp med allt. Från att sköta personlig hygien till att få dagarna att gå. Som jag har förstått det så är det många på äldreboende som är i hans situation. Men kanske jag har fel. Såg dock inte så många på hans äldreboende som hoppade och skuttade av glädje. De befann sig alla i dödens väntrum. Själv bad han sjukvårdarna där om de kunde hjälpa honom att dö. Hans intellekt var det ju aldrig något fel på så han bad aldrig oss barn om det. Han ville bespara oss det. Jag har med den erfarenheten väldigt svårt att se katastrofen i att de äldre som är i min ålder dör. Hade haft mycket lättare att förstå katastrofen i att de yngre dör.

Forskarna delar in dem som bor på ett äldreboende i två grupper. Den ena delen är gamla med kroppsliga sjukdomar, som dör ganska snabbt efter att de har flyttat in. Den andra gruppen är äldre med demenssjukdomar, vilka lever betydligt längre.
Har förstått att en del i min ålder menar att man låtit de äldre dö för att slippa betala ut pension till så många. Tror att de då har glömt att vi äldre också bidrar till skattepengar och konsumtion. Många av oss är ju oförskämt friska och rör oss överallt i världen. Många klagar ju på att de inte kan resa lika fritt nu som tidigare, jag också. Jag skulle gärna vilja träffa mina barn och barnbarn, men får vackert stanna i Spanien tills läget har stabiliserats. Kanske är det vi äldre som har bidragit med smittan genom att resa runt i världen som vanligt. Många i min åldersgrupp förfasar sig över att de yngre faktiskt försöker få en något så när normal tillvaro, vilket vi ju också gjorde i deras ålder. Inte tänkte vi på att vi kunde dö, det låg så långt borta i tiden så det ville vi inte förhålla oss till. Ja, klart spärra in oss äldre, men låt ungdomarna i alla fall få leva ett så normalt liv som möjligt.
Men hur som helst är jag glad över att jag gick med i 16WOH eftersom jag fick något annat än Corona att koncentrera mig på. Nu gäller det bara att fortsätta med dagsprogrammet, men saknar stödet i gruppen som jag har varit medlem av i 16 veckor. Den har liksom fått ersätta mitt sociala umgänge och man har inte pratat Corona. Visserligen har en del i gruppen insjuknat under resan i just Corona, men det har oftast bara blivit ett beklagande att de inte har klarat av dagens träningsprogram. Samtliga har kommit tillbaka till träningen med god motivation. Nu gäller det för mig att hitta ett område där man inte fokuserar på Corona hela tiden och försöka att förhålla mig till de restriktioner som finns i det landet som jag befinner mig i oavsett om jag tror på restriktionerna eller inte.
Alltså bara att fortsätta med gott mod. Nu har jag ju öst galla över medier och Corona så nu får jag koncentrera mig på något annat. Garanterar dock inte att jag helt har slutat med att skriva om vad jag anser om Corona i fortsättningen också.