Det är inte fullt så illa som det låter. Men har har faktiskt just nu två representanter från det svenska försvaret hos mig i Spanien. Nämligen ett av mina barnbarn och hennes vän. Båda håller på att fullgöra sin värnplikt i Sverige. Heter det värnplikt längre. Det gjorde ju det när jag växte upp, men idag är det väl inte så mycket plikt längre. Och när jag växte upp så gällde plikten bara det manliga könet. Idag gäller det också det kvinnliga. Men skulle alla kvinnor och män in i det militära i sena tonåren, så hade nog inte skattekronorna räckt så långt. Bland annat beroende på att det är armén som har bekostat mitt barnbarns resa hit till mig i Spanien. Jag tackar så mycket för den investeringen av era skattekronor. Genom att ha pratat med de här två representanterna så är de båda eniga om att de kanske hellre hade fått militärkläder som var lite nyare än 30 till 40 år gamla slitna paltor. Men de får alltså inte välja. Resor kan bekostas av skattepengar men inte kläder. De får dras med de gamla kläderna. De är ju tvättade i alla fall. Just nu ligger de och slappar av i solen. De blir bruna och jag är lycklig över liv och rörelse här. De kanske inte är fullt så lyckliga, eftersom den här coronatiden också har påverkat hur mycket håll i gång även i Spanien. Igår körde de på kvällen till Guardamar för att njuta lite av kvällslivet. Det var helt dött, alltså inget kvällsliv överhuvudtaget. De körde vidare till Torrevieja, även där ganska så dött. Ja det är alltså den här stackars coronagenerationen, som fick sin studenttid och sista år i skolan förstörda av coronarestriktioner och som fortsatt är påverkade av corona i allt de tar sig för. Spanien lyckades ju också just innan de landade med planet här införa munskydds tvång även utomhus. Tycker synd om dem.

De har planerat att äta på mexikansk restaurang på nyårsafton i Alicante och därefter gå runt lite på nattklubbar för att fira in det nya året. Undrar hur det ser ut på nattklubbar nu. Har själv ingen aning eftersom jag aldrig har undersökt den delen av nattlivet i Spanien. Men kan föreställa mig att det inte ser likadant ut som det gjorde för 2 år sedan. Men för övrigt är jag djupt imponerad av den här generationen. Dels har mitt barnbarn i alla fall genomgått en en betydande förändring efter att hon varit militär i mer än ett halvt år. Hon har alltid varit underbar och någon som har bekräftat för mig att barnbarn är något som man skall börja livet med istället för barn. De är så mycket underbarare. Kanske för att man slipper att uppfostra dem. Även om jag av och till har fallit för frestelsen att även uppfostra dem. Men mestadels har jag kunnat lämna över det till deras respektive föräldrar. Men nu har jag alltså en av dem här hos mig och det är en helt annan än den person som jag anklagade för några år sedan att vara förfärligt lat och inte hjälpa till när hennes vänner jobbade med vardagliga aktiviteter här. Jag undrar om armén har inoperativa en chips i henne, eller helt enkelt bytt ut henne mot en rymdvarelse. Hon är idag ett under av ordning och företagsamhets lust. Inte bara företagsamhetslust i egna aktiviteter utan också för att göra livet lättare för andra. Diskbänken är inte full av disk, hennes rum är ett under av ordning och reda. Vilket inte är lätt när man bor i en resväska. Men tydligen kan man likväl ha ordning. Det är mer än vad jag lyckas med när jag är på resande fot. Själv hittar jag till slut inte ens rena trosor i kaoset när jag reser. Allt blir en enda röra. Men inte den här ”militärtjejen” inte. Kanske jag också hade blivit bättre som ordningsmänniska om jag hade gjort värnplikt. Vem vet?

För att inte tala om att man numera kan föra ett samtal med henne vid matbordet. Utan mobiltelefon. Man försökte ju det tidigare också, men ögonkontakten var helt försvunnen. Munnen kunde ibland svara på enkla frågor, men ögonkontakten var helt försvunnen. Den koncentrerades på vad som hände på skärmen. Inte så nu. Man ser inte ens mobilen längre. Man har jättefina samtal med henne, ja med hennes kompis också. Det är så att jag tänker att kanske alla borde göra värnplikt. Själv är hon också medveten om att hon nu kan leva ett liv utan mobiltelefon som en förlängning av kroppen. Hon till och med kan uppskatta ett liv utan ständig uppkoppling. Underbara barnbarn.

Dessutom är de snälla nog att använda min träningsredskap. De har ju legat och samlat damm sedan jag fick min axel ur led. Nu används de. Här är intervallträning på gång. Jag njuter av utsikten när de tränar. För att inte tala om musik och ljud här. Visserligen älskar jag inte alla ljud, men deras ljus älskar jag. Men ljudet från mina tyska grannars bassäng är mindre positivt. Dels tror jag att det är något fel påbassängen, vilket ju gör mig lite orolig. Inte för egen del, men för deras del. Kan jag göra något. Kan ju inte det. Har inte nycklar till deras hus, så jag kan ju inte kolla vad som är fel. Men låter gör det. Låter mycket. Dock bara två gånger om dagen. Några timmar på förmiddagen och några timmar på kvällen. Det är dock nog för att göra mig irriterad på ljudet och på grund av min hjälplöshet. Det brukar ju komme en poolkille till deras hus också, men verkar som han lyser med sin frånvaro. Han är nog en sådan där poolkille som jag hade tidigare. Alltså en som kör förbi med bilen och kollar om någon av ägarna är här. Om inte fortsätter de bara att köra. Om de ser någon så rengör de poolen. Inte annars. Poolen blir i dåligt skick och alger gör sig hemmastadda. Men hoppas att de snart kommer ner så att de kan åtgärda felet med deras pool. Deras pump verkar till att jobba lite för mycket. Den hörs ordentligt i den här annars så lugna och tysta omgivningen.

Men mina älskade gäster har tyvärr inte fått njuta av min pool. Den är för kall. Vi jobbar på att få upp värmen, men det går sakta. Jag hade glömt att värma upp poolen i god tid. Jobbar nu på det, men bara på dagtid när solpanelerna gör det mesta av elektricitets jobbet. Försökte första dagen när de kom att köra den även på natten, men när vi hade infravärme på i uterummet och spis och microugn igång så blev hela huset svart. Strömmen gick. Fick alltså slå ifrån uppvärmningen i poolen. Började i måndags på 10 grader och den är nu uppe i 19 grader. Går sakta men säkert upp i temperatur, men tar tid. Nätterna är ju ganska så kalla, så då sjunker den igen. De yngre av invånarna, alltså mitt barnbarn och hennes kompis badade faktiskt i Medelhavet igår. Tror att Medelhavet var varmare än min pool för närvarande. De menade att doppet i Medelhavet var uppfriskande. Det tyder kanske på under 20 grader i alla fall. Har ingen aning, kan vara kallare än så. Uppfriskande kan kanske även vinterbadarna kalla sina dopp i havet.

Men som sagt så njuter både jag och hundarna av att ha de här två fina människorna på besök. Skulle vara jättefint om de kunde fullgöra sin militärtjänst här istället för i Sverige. Men så väl är det ju inte. De måste tillbaka till Sverige.